M kommer ut:

han ska springa Göteborgsvarvet nästa år. Än så länge verkar det mest handla om ren och skär shoppingglädje. Han gjorde enormt inköp i sportbutik för någon timme sen. Redan i rulltrappan ner började han planera för nästa inköp (löpartights, iphonehållare, löparstrumpor). Och nu ska han ge sig ut. Han har memoryfoam i skorna och spekulerar nu i om det finns en sensor i dem "vad är det här? Hur gör jag nu? Vart ska jag springa? Är det plus? Hur vet man det?".

Lilla badaren.

Vi har varit och shoppat sneakers till Tino. Hon kommer bli tuffaste bruden i stan. Men först bad och sömn. Det är slitigt att göra Frölunda torg.

Extra duktigt.

Jag kokade alla vällingflaskor. Det gör vi (verkligen) inte tillräckligt ofta. Sen hällde jag kokande vatten över ena handen. Enda anledningen till att jag inte började gråta och ramlade ihop i en sorglig liten hög var att jag nyss sminkat mig. Bra med smink.

Halsen.

Jag är skitsur för att jag fått ont i halsen. Jag som klarat mig ett tag utan förkylningar åker nog på det nu. Igen. Jag tänker fortsätta gå till gymet och gå på löpbandet bara för att hålla liv i gå-ditandet liksom.

Saker jag gjort idag:
skrubbat vasken
druckit kaffe
skrivit ansökningar
väntat på det ena och det andra
två olika sorters ansiktmasker (ja, hej och välkommen hit rastlösheten)

Stockholm.

Nu är både resa och hotell bokat.
Frågorna:
- Var ska vi äta?
- Var ska vi fika?
- Var ska vi ta en öl?
- Var ska vi shoppa?

Testar bara.

Hur får man bort den lilla raden om att man skickat från sin telefon?
...
Aha.. Det kom ju inte med något sånt. Vad bra. Det här funkar ju.
...
Och foto då?
....
Funkar också men blev väldigt stor. Jaha. Jag ska nog få ordning på det här också.

En sak jag lärt mig i år:

det är ett jävla helvete att planera möhippa. Jag hade värsta konflikten med systerns vänner via mail under några veckor (eller det var väl bara två). De ville förnedring. Jag ville kul. Syster E hade givit oss tydliga instruktioner innan om att jag och yngsta systern skulle stoppa all form av förnedring på stan vid eventuell möhippa. Och sen började det. De ville att hon skulle paddla full i Nissan och sälja biljetter till skiten för att det skulle finansiera sig självt, de ville att hon skulle vara utklädd till Snövit och sälja marsipankukar på stan. Jag ville gocart och trevlig middag på kvällen. Efter X antal mail där det antyddes att jag var pryd (för att jag sa att systern inte kommer att gå med på att stå packad på stan (i den stad som är fylld av hennes klienter - hon är socionom) och sälja könsorgan ) och en massa annan "diskussion" slutade det väldigt bra med kompromisser. Hon fick ta på sig alla sina leopardkläder, hon har en hel del av den varan, cykla genom stan till gocart och laserdome-stället, sen blev det drinkrunda med quiz och lunch hemma hos alla och allting avslutades med middag på Lilla Helfwetet (extremt långsam service men mycket god mat). Mycket nöjd med att jag tog den där konflikten. Det kom några små pikar och jag tror att de hatar mig. Men det gör inte mig någonting. Som straff körde jag i alla fall i full fart rakt in i en stolpe i finalen i gocarten varpå två stycken körde rakt in i mig. Nacken kändes.. pajj. Men nu är den (ganska) bra igen.

Segisar.

Privat är både jag och M sjukt slöa och skjuter gärna saker framför oss (när det gäller arbete har M nästan sjukligt hög moral - han stannar inte hemma förrän han är kräksjuk). Saker som att få ordning det sista i lägenheten, slänga micron som är sönder, boka tvättid och annan skit. Vi har haft för avsikt att åka till Stockholm den kommande helgen rätt länge. Vi har inte bokat biljetter. Inte hotell heller. Men nu ska vi väl göra det. Eller jag. Det ska även bli spännande att se på kontot om jag fått in några pengar från folk i klassen efter att jag lagt ut för present till vår lärare. Jag gissar på nej, inga pengar. Jag vill inte vara den tjatiga heller men nu har jag ju inga pengar. Buhu.

Att göra idag:

söka jobb.

Klar.

Så var det gjort. Skolan slut. Systerns möhippa avklarad. Den sistnämnda avhandlar jag nog ikväll. Jag vaknade med halsont i morse, sen körde vi 16 mil hem till Göteborg och jag insåg ganska snabbt att något Blodomlopp blir det inte för mig. Jag har kemisk ångest från lördagens heldagsfestande och en släng av "och vad fan gör jag nu då" och nacken känns det som att någon hällt cement i (återkommer till det också). Men jag lever. Det är ju alltid något.

Hejdå gamla maskinpark.

Slutet gott(?)

Imorgon är det avslutningsfest på skolan. Då ska jag och Koftan slå klackarna i taket. Hårt. Sen jävlar blir det en massa bloggtid för då är jag arbetslös. Fy fan. Jag vill ha jobb!

Försvunnen text.

Men va fan. Jag hade skrivit text till inlägget nedan men det kom ju inte med. Och den där appletelefonen som ska vara så himla bra? Någon som vet varför texten inte publiceras med bilden?

The Slap.

Problem.

Men ett mycket angenämt: leta efter orangea skor till min syrras bröllop i juli. Jag slår alltså till med två bröllop i år. Sen blir det nog inte fler. Jag kan inte komma på vem som skulle kunna tänkas gifta sig här näst. Men nån borde helt klart göra det. Då får jag ytterligare en chans att köpa finklänning och skor med för höga klackar.

Tiden.

Herre gud. När ska jag hinna blogga egentligen? Nu sitter jag på skolan. Med mig har jag min vapendragare Tinto. Hon sitter på golvet och tar av och på sina skor. Hon har skött sig exemplariskt och låtit mig skriva en text om "The Ship song". Nu så här i slutet får vi plötsligt en rolig uppgift som känns.. befriande. Den borde vi ha haft för längesen. Det hade nog varit bra för alla här att tvingas blotta sig lite. Kanske inte lika lätt att sitta och flina åt andra när man visat mer av sig själv än bara.. en keps.

Inte riktigt.

Det hjälper inte att googla. Några "säkra" tips som delas ut är E-type och Tomas Ledin.

Tom lista.

Mäh! Nu när jag kan få vad som helst på min träningslista kommer jag inte på ett skit. Allt jag brukar lyssna på i vanliga fall är antingen för slött eller för mesigt. Jag vill att det ska gå i hyfsat snabb takt och gärna vara lite argt.

GT.

Nu har jag äntligen Spotify premium och en helt ny värld öppnar sig. Jag ska göra grymma spellistor till träningen. Och ikväll ska vi äta lammfärsbiffar, dricka rödvin och ha en riktig hemmakväll allihopa för första gången på väldigt länge. M och S:et kom just hem från läger i skärgården. Det är tydligen ansträngande att sova 15 personer på en yta som är så stor/liten som vårt sovrum. Snarkar och fisar har ackompanjerat M:s (uteblivna) sömn den gångna natten och jag har börjat förlora allt vad tålamod heter i klassen. Inser samtidigt som jag skriver det att det får mig att verka osympatisk. Men grejen är att jag slutat försöka plana ut andra personers otrevligheter och dåliga humör och istället börjat köra samma mynt tillbaka. Gamla testamentet for the win så här på sluttampen. Känns mycket skönt. Jag tänker inte sluta där och sedan känna "varför lät jag det och det och det bara gå obemärkt förbi?".

Giljotin.

Jag väntar på att få åka hem. Funderar på att dra barnkortet "eh.. just det de stänger dagis snart. Jag måste dra hem". Men nej. Jag är för duktig. Jag tycker egentligen att jag borde för det är ett jävla tjat om att jag är "en morsa". Något som tydligen gör en till en alldeles speciellt tråkig person utan liv. Antal gånger jag hört saker som "du har ju barn så..." och "du som är klassens morsa": ingen aning. Men för många. Nästa gång blir det halshuggning. Inte så moderligt.

Inspirationen.

Ja, nu sitter jag här i skolan och bloggar Londonbilder. Idag igen när jag egentligen borde krysta ur mig en krönika. Vi leker redation. En person leker extra mycket. Slår med pennan mot blocket och tror att h*n är chef. Det är lite gulligt ändå. För det är ju h*n verkligen inte.

Och vad ska jag skriva då? Ingen aning. Något om London antar jag. I vanliga fall brukar det bara forsa ur mig men idag, i det här sammanhanget: ingenting.

London, del 3.

London, del 2.

London, del 1.

Måndag.

Efter en veckas festande och ätande är det tillbaka i vanlig vardag igen. Ganska skönt. Så nu går jag och tränar och firar att jag inte varit förkyld på två månader sen den där halvårsmaratonförkylningen. Så småningom blir det nog foton från London också. Jag måste bara hinna hämta barn och handla först. Vardag som sagt.

Hemma från London/Laholm.

Inlägget nedan skulle inte in i bloggen. Lite misstag efter en och en halv timmes sömn och ingen mat bara. Nu är jag hemma från London igen i alla fall. Sen åkte vi direkt och lämnade kidsen hos mina föräldrar för idag ska vi på bröllop.

Nu flyger vi strax.

Det ska bli kul med London! Bara flygningen är avklarad. Mvh/ mkt flygrädd

Hejdå bloggen!

En stund i alla fall. På fredag kommer jag tillbaka med nya härliga intryck av irriterande tonåringar. Klassresa alltså. Hur ska det gå för de stackarna att ha med en nästan 30årig tant? Som har BARN ovanpå allt. Jag har allvarlig resfeber och separationsångest. Gillar inte att sova utan M. Men det blir bra det här. Mot Säve och London.

Ja,

men då börjar jag packa nu då.

Ute i god tid som vanligt.

Men nummer 1: mäta väskan så att ryan jävla air släpper på mig med mitt handbagage.

Allt vi gjort.

Mamma och pappa kom i fredags. Då gick jag och M till Familjen och åt trerätters och drack öl, vin och ett magiskt gott mousserande dessertvin (som vi naturligtvis borde skrivit ner namnet på). Och sen blev det reklamfest. Många svarta bågar där. Igår åkte vi till det småländska plejset och brände över tiotusen spänn. Yes. Vi är äntligen med 1,80 säng. Vi har sovit som barn inatt. Vi har ojat oss och stönat över hur jävla magiskt skönt det är att inte sova i en hängmatteliknande skapelse samt att ha 40 centimeter till att sprida ut sig på. Vi satte upp mina gamla konsollhyllor på ena väggen, ett hyllplan vi pratat om i två år kom äntligen upp i hallen, allt med hjälp av pappa. Sen åt vi massa mat, fikade, åt kolabollar, drack Dugges och lade ut annonser på blocket. Så med andra ord har vi också tagit emot femtusen samtal angående vår gamla säng (som vi skänkte), en vit byrå och en barnsäng. För vi har nämligen hämtat upp loftsäng till S:et också. Och idag har jag köpt minneskort till kameran (nytt snabbskrivande och större), håller på med lista över packning till London. Men mest längtar jag efter mat för jag har inte ätit sen frukosten vid 9. Mycket hungrig.

Barnvakt & fredag.

Nu är jag på Familjen med Samba-Micke. Lite ovant med så mycket lyxtid på egen hand. Men helt underbart. Mamma och pappa är utfodrade ned glass, choklad och bakelser. Och vi med Gambrinus och snart trerätters. Skål!

Vågar inte.

Jag har god lust att slänga den förbannade parfymen men jag vågar inte! M har sjukligt tighta bindningar till sina saker. Det spelar ingen roll att parfymen kanske dunstat bort (alltså utöver att den är vidrig då) eller att folk skulle skratta och peka om han kom insvept i ett moln av Samban. Har han ett enda minne kopplad till en grej så kan han inte slänga. Kanske har han gått på högstadiedisco -91 doftandes (luktandes) av den silvriga tingesten. Då går det inte slänga. Vi får ha den kvar som en liten souvenir över att han en gång svettades inför att bjuda upp nån våfflad liten tjej till "You're the inspiration".

Badrumslådan.

Vi har haft en stor flyttkartong ståendes i vardagsrummet. Den var fylld till brädden av saker vi släpat ur de gamla badrumsskåpen. Idag fick jag ryck och började rensa och sortera. Och då hände det... jag hittade en fornlämning mitt i IKEA-kartongen:

Jag har även, som synes, gått igenom alla nagellack och slängt runt 20 uttorkade stackare.

Här kan vi se att jag lever med en man som lever efter devisen "Det är synd att slänga saker som fortfarande funkar även om man haft dem sen 80-talet och de luktar skit och mellanstadie".

Tapas!

Öl är väl det bästa efter träning?

Plötsligt händer det del ?

Cellprov avklarat. Det var en minut väntan och knappt 15 sekunder provtagning. Räddar liv. Boka tid.

Ny morgontidning.

M sa upp GP när han tyckte att för många av dem aldrig blev lästa. Men jag gillar verkligen inte att sitta med datorn och läsa tidningen till morgonkaffet. Det är även en säkerhetsfråga för min fina lilla dada. Den har varit i kaffe-risk-zonen många gånger. Nu beställer jag i alla fall ny prenumeration. Frågan är bara vilken vi ska satsa på. Jag får passa på så länge jag har studentrabatt. Två prenumerationer kanske? Tre. Det är verkligen skitbilligt när man har csn-kort! GP, DN och SVD?

Nä. Skoja bara. Det får räcka med en. Kanske till och med en helgprenumeration eftersom jag ändå läser de flesta nyheterna på nätet dagligdags.

Bada bada!

Knallgrönt badsalt från snälla människor på M:s jobb. Och sen blir det ostbricka och alsace. Ibland lönar det sig med gnäll.

Prosecco.

M kom hem och sa "nu tror alla som läser din blogg att vi ska skilja oss när du skriver att du är så deppig!". Ett: vi är inte gifta så vi kan inte skilja oss. Två: vi ska inte göra slut heller eftersom Tre: vi har det väldigt fint även om Fyra: han inte torkade av bordet idag heller.

Imorgon kommer undsättningen P och låter mig och M går ut och äta tapas och dricka öl alldeles ensamma och vuxna. Det ska bli skönt. Då behöver man inte ens torka några bord. Dessutom sa M att mina ögon gnistrar och att jag har fin mun. Ja, men se där. Och en flaska prosecco på det så känns det bättre i oroshjärtat.

Katarsis.

Nu har jag gråtit en skvätt, gnällt på msn och druckit en kopp kaffe. Det känns faktiskt bättre.

Igen: Livet!

Och ännu värre: framtiden.

Aldrig ensam.

Borsta gaddarna.

Suck.

Jag har en lång lista på saker jag behöver (måste) göra men istället har jag bara legat i sängen och läst hela dagen. Jag vet inte vad det är. Men nåt är det och det känns inte bra. Jo faktiskt lyckades jag lägga ner ett par byxor i ett paket som ska skickas tillbaka till butik. Men det är allt. Kanske att en kaffe kan rädda dagen.

Plötsligt händer det del ?

Jag monterade den sista lilla lådan till köket och diskmedel med mera kan försvinna från diskbänken. Lådan har stått och laddat i sin kartong bakom soffan sen januari.

Lite ledsen kanske.

Jag läser statusuppdateringar från gamla bekanta och vänner. De skriver att de går runt och "myser halvnakna", äter glass, kramas med sina barn, äter godis "hihihi" och så vidare. Och vet ni vad. Jag blir avundsjuk. De låter så jävla sorglösa. Det känns orättvist att jag har så lätt för att bli ledsen (men i och för sig glad också), orolig, arg, förorättad. Är det på riktigt? Det kanske bara är "hihihi.. fredagsmys nu älsklingen" dagarna i ända för dem. I så fall: hur gör de? Äter extremt regelbundet kanske. Eller är det bara vi som gnäller om städning, tjafsar om skitsaker och surar när vi blir trötta och hungriga. Inte alltid och inte mest givetvis. Då hade vi inte varit ihop. Men ändå väldigt långt från det där med "hihihi"-uppdateringar på fb.

Nej, nu är det jag som går och tar en macka och en liten bit citalopram.

Min unge.

Jag älskar verkligen det här fotot som min syrra tog med sin mobilkamera.

Klänning.

Jag har fortfarande inte orkat/haft lust att fixa klänning till bröllopet nästa vecka. Och på måndag åker jag till London. Nu är frågan om jag ska chansa hej vilt på att jag hittar något där eller om jag ska vara dukig flicka och ordna det hemma innan jag åker. Det säkraste kortet är antagligen att köpa klänning hemma som ej går att byta. Det garanterar nog att jag hittar ultimata plagget i London. Sen är det skofrågan också. Livet alltså.

Foton (det var ju inte så svårt - det kommer fler).

Äntligen sol, vin & Mellbystrand.

Vi grillade tonfisk och hade frukt i maten. En dödssynd enligt vissa.
Något av det godaste som finns.

Och vi blåste såpbubblor.

Läste böcker.

Kom tillbaka till stan och fotograferade som alla
andra göteborgare körsbärsträden på Järntorget.

Koss-olycka.

Igår gick mina praktiskt taget splitternya porta-pro hörlurar sönder. Gick sönder och gick sönder förresten. Jag trampade av sladden från ena hörluren. Mycket missnöjd med det.

Dagens hemarbete.

Grävuppgiften går mot sitt slut. Min entusiasm gjorde detsamma för någon vecka sen.