På tvåårsdagen gav jag mannen ett spel. Ett spel för ordsnillen. Jag visste att jag skulle vinna varenda gång. Det var därför jag köpte det.Tyvärr gick det inte enligt planen. HAN VANN!
Hur det gick till är svårt att säga men jag satsar mina hästar på TUR och/eller SLUMP.
Spelet var superroligt och vi tänkte så att man kunde höra hjärnorna knaka från flera meters avstånd. Sen förlorade jag och då blev det tråkigt, det där spelet. Idag ska jag ägna alla mina vakna timmar åt att hårdplugga ordbok så att han inte har en chans i världen nästa gång. Om inte annat för att få se hans reaktion när han förlorar (en gång kastade han ett fia-med-knuff i väggen när han spelade med sina föräldrar. han tålde inte riktigt att förlora. hahahaha.).
Som tur är, för självkänslan, skilde det inte speciellt många poäng mellan oss två (jag kommer att kontrollräkna spelplanerna idag när du är borta... så att du vet). Och eftersom han inte kände till ordet "rö" och tvingade mig att slå upp det för att bevisa att det fanns (och inte heller hade hört "som ett rö för vinden") får jag någonstans ändå se det som att: okej, han vann men det är ändå jag som är största ordsnillet. Herre gud. Inte veta vad ett rö för vinden är. Vad ska det likna? Va?
