Skriva.

Idag fick jag för första gången under den här utbildningen höra från min huvudlärare att jag skriver bra. Att jag till och med tillhör de bästa i klassen. Att det är lätt att glömma att ge positiv feedback när någon klarar sig bra, tänker självständigt, pallar kritik och stress. Den här hösten har annars bara handlat om ständigt dalande självförtroende vad gäller skrivandet. Nu fick det äntligen en vändning igen. Lite sent. Men bättre sent och så vidare.

Line Blikstad

En av de bästa sakerna med att gå på samma folkhögskola en gång till är att jag fått tillgång till deras lilla fantastiska bibliotek igen. Jag insåg idag att jag tillbringat alldeles för lite tid där. Men i deras lilla monter med nyheter gjorde jag två låneklipp och ett av dem var den här:
Det var något med Blikstads språk som fångade mig direkt. Men framförallt var det Magnus Utviks ord imorse om att karaktärerna stannar kvar efteråt som fick mig att plocka upp den idag. Och just en sådan bok är jag på jakt efter. Jag blir inte lika lätt bortsvept av böcker längre. Jag vet inte om det beror på att jag läst mycket eller om jag som vuxen fått svårt att koppla bort annat (stress, tvätt, bekymmer osv) ur huvudet. Hur som helst tror jag på Blikstad. Bokens första trettio sidor har börjat så fint.

Det fanns en bild av henne.
Den var tagen 1950, när hon precis hade fött John. Hon satt i en grön fåtölj med honom i knät. Han var klädd i sparkdräkt och sockar med snörning, som hela tiden ville glida av. Hon höll hans hand, som om hon var rädd att tappa honom i golvet, och när han somnade viskade hon: Jag är din mamma och jag ska alltid ta hand om dig.

Day 19 - Something you regret

Jag ångrar bittert en del relationer som inte varit bra. Främst vänskapsrelationer. De gånger jag efteråt har känt mig utnyttjad (för att jag ställt upp för mycket). Som när jag lät någon bo här i nån månad, fixade lägenhet efter flera år av nära vänskap och sen: ingenting. Nästan inga telefonsamtal. Bara ett sakta utdöende av relationen. Och jag var så ledsen. Och det borde jag bara ha skällt ut personen för. För att det var så fel allting. Men det gjorde jag inte och det ångrar jag. Hon förtjänade lite skam och utskällning.

Överlag ångrar jag de gånger jag inte stått upp för vad jag känt och tyckt. Relationer där jag känt mig överkörd för att jag varit för snäll.

Ångra sig.

När klockan är ett går vi och duschar. Halv 2 börjar vi lyssna på något radioprogram. Ett drag jag bittert komma ångra om lite mer än fem timmar. Imorgon MÅSTE jag sova mer. Vi blir två mycket dåliga människor när vi sover för lite.

Det är noga.

M kom hem tidigare idag från en träff.

J - Fick du kaffe där?
M - Ja.. det fick jag.
J - Okej.
M - Två koppar faktiskt.
J - Mhmm
M - Men jag drack bara en och en halv
J - Är du säker på att det inte var en och en tredjedel
M [funderar] - Hmm.. nä det var kanske en och en halv och två munnar.
J - Är du helt säker på måtten där?

Musikdöd.

Jag undrar när det hände att jag slutade orka intressera mig för musik. Förr gjorde jag det. Hade koll. Läste om musik, lyssnade mycket. Nu: nästan inget (eller jo en del men långt ifrån så mycket som jag skulle vilja). Så nu har jag gjort mitt sedvanliga upplivningsförsök - beställt en prenumeration på Sonic igen. Den här gången har jag till och med petat in skivan i spelaren. Tänka sig.

Vad har hänt?

Jag har just sagt till mamma att vi önskar oss en dammsugare i julklapp. Kunde jag inte komma på nåt tråkigare (åh hej jag vill kunna dammsuga utan sladd)? Jag har inte unnat mig själv nåt fint eller kul på förbannat länge (inte ens en liten klädtrasa) också säger jag dammsugare på frågan om vad jag vill ha i julklapp. Nu har det här vuxenskapet gått (för) långt. Var är min milslånga bok-lista? Nu skriver jag om den där önskelistan. Presentkort på Cervera (iofs bra och kul) och en dammsugare? Nä. Nån ordning får det vara. Det får bli böcker skivor parfymer dvdboxar och gudvetvad.

Day 18 - Your favourite birthday

Jag gillar verkligen inte att fira min födelsedag. Jag hatar att stå i centrum. Jag känner mig besvärlig om jag ska be folk komma hit för att jag fyllt år och att de ska lägga pengar på present till mig. Nej. Usch. Obehagligt. Så jag säger: i somras i Mellbystrand. Jag blev väckt av frukost på sängen. Hela familjen samlad. S:et, Tino, katten och M i sängen. Och solen sken och på eftermiddagen gjorde jag laxburgare med mangosalsa och drack vin med mina föräldrar, systrar och svågrar.

Day 17 - Your favourite moment

Jag kommer inte på något speciellt (eller så börjar jag bli trött på den här utmaningen). Men alla har så många minnen. Hur ska man välja ett?
Jag minns i alla fall tydligt när jag hade flyttat in i mina första riktiga lägenhet, allt var ommålat och tapetserat, nya golv och badrummet skulle renoveras. Jag satt på balkongen i solen, drack kaffe och läste tidningen i två timmar innan sociologi-föreläsningarna började. Sådär gjorde jag varje dag en hel vår. Det var fantastiskt.

Skönt.

Häromdagen svarade Linna Johansson på ett gäng frågor. Ett av svaren gjorde mig skitglad. För att den där egenskapen hon pratar om saknar jag helt. Jag är inte bra på att bara babbla med vem som helst och vara så där härligt socialt gångbar som vissa är . I grupper jag inte känner mig trygg i blir jag tyst. Knäpptyst. Det har så otroligt många nackdelar att det är skönt att höra om en annan sida av saken.

Vilken är den mest överskattade talangen?
Konsten att samla på sej massor av vänner, vara populär, ha ett ”stort nätverk”. Människor som har det är i allmänhet skittråkiga och är så vana vid att anpassa sej till olika sammanhang att de knappt själva vet vem de är. Det går inte att prata med såna människor, jag föredrar alla sorters blyga, socialt missanpassade människor framför såna som är helt övertygade om de ”kan” folk. Det kan de inte.

Simultankapacitet.

Tittut photobooth!

Jag sitter och skriver på en Oslo-guide just nu. Tiny vill vara med. Hon vägrar vara på golvet. M kommer om några minuter och tar hand om henne. Det konstiga är att det faktiskt går att skriva. Inte snabbt och inte jättefokuserat men det går ändå framåt.

Snart tillbaka bloggen!

(och yes, jag brukar låta henne vara nere på golvet ändå när hon gnäller men nu var hon som en liten varm skön kamin)

Låter bra.

Jag googlade just oljemassage och hittade "diskrett erottisk oljemassage". Den diskreta massagen skulle även bestå av att få fötterna masserade, slickade och luktade på.

Jag hoppar över den "diskretta" och går någon annanstans tror jag.

Barnkalas.

Nu gör vi det. Utsätter oss för kalas. Vilar ikväll.

Huvudstad.

Nu kliver vi av i Oslo igen. Vi rusar ut från stationen en timme och tar kanske en titt på Operan eller en fika.

Har fått kraftig överdos av socialande. En hel klass i fem dagar. Jag trivs ju med att vara själv stora delar av dagen. Turligt nog fanns ju Sofia med. Hon är bäst!