God jul & gott nytt år!

Lite sent på ena och lite tidigt på andra. Jag har haft godis att äta, filmer att se och grejer att göra så jag har knappt rört datorn. Men wordfeudat, twittrat lite och fotat. Imorgon ska jag köpa strumpbyxor, måla naglarna, prova soffa och lämna S:et hos sin mamma. Rätt vad det är kommer jag tillbaka hit. Men tills dess: hoppas ni får en fantastisk nyårsafton! Det ska jag ha men gamla och nya vänner och en massa mat.

Smurfjul.

Igår stressade jag med mat samtidigt som jag skulle försöka plocka undan lite, duscha och klä mig. Hela eftermiddagen hade ackompanjerats av smurfhits så mitt tålamod var... prövat. Till slut ropade jag ner till S:et "sen får vi lyssna på julmusik här uppe" och hon "nej men vi har julmusik här" och jag "ja men det är bättre att lyssna här uppe på stereon" och hon igen "nej men vi haaar ju julmusik hääääär" och jag "MEN NU ORKAR JAG INTE LYSSNA PÅ DE JÄVLA SMURFARNA LÄNGRE". Det blev helt tyst där nere och så insåg jag att det var en barnkör.

När det börjar frågar.

När det börjar frågade hur det kom sig att min blogg heter Tuffast av alla.

Det tog jag från Bruce Springsteens fantastiska "Tougher than the rest" från Tunnel of love-plattan. Och jag vet att det finns en del personer som läser här som kommenterat och sagt att de stör sig på att jag gillar Bruce Springsteen. Oklart varför jag behöver den informationen eller varför de stör sig. Har inte tänkt tvinga nån annan att lyssna. Lovar.

(obs. det är frivilligt att klicka play! Men för er som klickar... är inte assnygga Patti Scialfa lik Gemma i SOA!?)

Kajsa frågar.

Kajsa undrade hur min och M:s första dejt kom till. Och om det någon gång framgick i hans blogg att han hade skilt sig.

Den första dejten var ingen dejt i den bemärkelsen. Vi var bara kompisar. Vi hade mailat så otroligt mycket att det kändes naturligt (om än fruktansvärt skräckslaget jobbigt nervöst) att ses. Så det var inte så mycket med det. Det var typ: vi kanske ska ses nån gång? Eh... ja.. det kanske vi kan. Och sen blev det så. Vi möttes vid bankomaten på Mariaplan. Vi gick och drack en kaffe på Kardemumma och sen åkte vi hem åt varsitt håll. Han tyckte att vi skulle ses nån dag senare och bläddra i hans seriemördar-encyklopedi men det har faktiskt aldrig blivit av. Det får kanske bli ett sommarprojekt. Men obs! Ibland ser vi seriemördardokumentärer när vi ska sova. Eller han ser och jag somnar och drömmer mardrömmar.

Nej, han skrev aldrig något om sin skilsmässa (vad jag vet). Han har inte riktigt en sån blogg. Den är inte privat på det sättet. Jag hade antagligen ältat och skrivit och diskuterat. Men jag tror att han hade en paus i bloggandet en tid. Så var det med det.

Jullov.

 S:et lovsjunger lovet. "Asså... det är SÅ skönt att bara slappa och äta godis? Eller hur? Och sträcka på sig. Det är skönt."

Och jag börjar se Arrested development en halv evighet efter alla andra.

Länkkärlek.

Johanna Lagerfors har skrivit bra om Martin Schibbye och Johan Persson här. Läs!

Lista på två saker jag inte gjort:

1: Köpt julklapp till M
2: Kommit på  vad det är jag ska köpa

Känsla inför det: lite... stressad. Speciellt eftersom vi åker imorgon eftermiddag och jag är hemma med en jullovsledig vilde samt en ögoninfektionssjuk vilde.

List of demands.

S:et har en del "önskemål" idag. Hennes jullov har börjat. Det hade man kunnat tro att hon skulle vara nöjd med men si det är hon inte.

Dagens rider:
- Jag ska städa lägenheten (det gjorde vi igår). Det duger inte som det är. När tomten kommer måste man ha "julstädat ordentligt".
- Baka kakor till tomten (vi gjorde julgodis igår - duger ej).
- Långkok. Ja. Ungen vill ha långkok. Viltwallenbergarna som hon efterlyste förra veckan kissar hon på idag. "Nja, jag vill nog hellre ha långkok då...". Alltså!!!?????
- Jag ska skriva brev till tomten och säga att han får komma till Kungälv på julafton. Då upplyste jag henne om att hon inte kommer att vara där men att jag kanske skriver det ändå. Hon blev orolig och sa att jag inte behöver skriva något brev.

Filmtips?

Är det någon som sett en bra film på sistone? Jag vill se film ikväll men vet inte vilken. Och jag kan inte fortstätta plöja United states of Tara heller eftersom det visade sig att Mikael gillar det lika mycket som jag.

NYFIKEN.

Vi fick ett julkort adresserat till både mig och M. Men jag fattar ingenting. Det är en bild på en människa jag inte känner igen och det står ett namn jag aldrig hört talas om. Just nu spekulerar jag i om bokstäverna kastats om. Alltså. Jag är världens nyfiknaste människa och behöver veta NU vad det här är. Kanske är jag trög deluxe. Det är kanske helt uppenbart vem det är MEN JAG FATTAR INTE. Har mms:at bild på kortet till M som är världens långsammaste samt ej prioriterar min skitviktiga fråga om vem upphovspersonen är.

En tanke är att ansiket på bilden är konstruerad av två olika personer. En persons hår och en persons ansikte. Det och att vi troligen ätit middag med dem på Moon i Masthugget.

Förmiddag.

Efter 50 minuters väntan på vårdcentralen och ett 45 sekunder långt möte med läkare kunde vi gå hem igen. Tintins ögoninfektion tar hand om sig själv. Den goda nyheten är att den inte är av den våldsamt smittsamma arten.

Ögon.

Det börjar kännas konstigt i ena ögat. Sist jag hade ögoninfektion såg jag ut som Nan Goldin. Har aldrig blivit så stirrad på som när jag och Mikael rörde oss i offentligheten den veckan. Jag antar att det ska till ett mindre mirakel om vi ska klara oss undan den här gången.

Helgen i bilder.

Helg.

I helgen hade vi barnvakt. Vi ägnade den åt att gå på varsitt julbord (kul!), äta frukost i lugn och ro på Biscotti, handla alla julklappar, dricka en öl och äta fish n' chips på Bishops arms, helt spontant gå in i butiker vi inte behövde något i (det är sånt man inte så gärna gör med barn alla gånger), bada badkar, sova på eftermiddagen, laga lyxlördagsmiddag med finaste oxfilén och portvinssky, äta lyxfrukosten på Ethels och ja... ha det tyst och lugnt omkring oss. En av de bästa helgerna i år. Utan tvekan. Under tiden hade Tintin lärt sig säga "köp godis mamma" och badat i uppmärksamhet från mormor, morfar och mostrar och morbror. Samt fått ögoninfektion.

Frukost.

Lyxigaste frukosten på länge åt jag idag hos 365 days of breakfast-Camilla. Bananbröd med jordnötssmör, ägg, te, varm choklad och melon. Hon var, såklart, både skittrevlig och rolig.

Dagens fail:

Mikael ÄR allergisk mot hyacinter. Det märkte vi nu när jag köpte fem stycken. Så idag har det gnällts om hur illa han mår, hur ont i magen har har, hur plågad han är, hur snoret rinner, hur lite jag sympatiserar med honom, hur mycket han plågades i sömnen (I SÖMNEN!!! tror inte det). Så nu blir det väl inga hyacinter då. Björk på våren? Pollenallergi. Nej, just det han är ju inte allergisk han gillar bara inte björk.

Men bra helg!

Långkok på högrev med mörk öl, chili och choklad, lussbullsbak, spelkväll med vänner (WINNING!!!), promenad med kaffe man och barn, glögg, plockmat och slutet på SOA. Dessutom har jag skrivit det jag ska (bortsett från tre bildtexter som jag inte ens kan skriva förrän jag fått info). Hejdå bloggen ses imorgon. Nu är jag mycket piggare. Trots att vi inte kom i säng förrän klockan 4 i morse.

Dålig vecka.

Tintin är frisk igen. Men hon vaknade flera gånger i natt. Jag vet inte om det är så men jag tror att hon är lite rastlös och överutvilad. Vid 4 tog jag in henne till vår säng. Hon la sig ner och stirrade i taket. Sen somnade hon. När klockan var halv 6 vaknade jag av att en strålkastare (sänglampan) lyste rakt i ansiktet. Hon satt mellan oss och sa lyckligt "mamma, Tintin bok här...". Så hon hade sovit färdigt. Själv känner jag mig helt slut efter den här veckan. Det gick inte att dela på veckan som jag hade önskat (på grund av stressvecka på hans jobb). Den där jämställdheten är så jävla viktig för att livet ska funka. Den här gången funkade det inte och det resulterar i dåligt humör & samvete, stress och trötthet (för samtliga). Nästa gång blir det inte så här. Men från klockan 17 idag släpper jag allt. Han ska handla, laga mat, diska, jag ska bada och dricka ett glas vin och imorgon går han upp med kidsen.

Now you're just somebody that I used to know.

Fynd via Mercyfuck-Anna!

Tusen tack till Tintin som sov.

Hon sov lite mer än en timme så jag hann redigera foton, se över texter och skicka iväg. Nu hinner jag till och med slänga in den där jackan i tvätten och äta lunch. Sen ska jag förbereda intervju och kolla resväg. Ja nu blir det bil igen.

Gulliga djur.

Nu hade jag ju egentligen tänkt lägga mig. Det är sånt som kan vara smart att göra när jag måste skriva en krönika lite snabbt imorgon förmiddag samtidigt som jag underhåller Tintin. Men. Sen hittade jag Zooborns och fastnade.

Annan sort.

Tintin får två skivor i julklapp. Fantastiska Bröderna Lindgren.

Bra bra.

Den här veckan har varit skitjobbig rent arbetsmässigt. Det funkar inte att skriva hemma när man har en 2-åring som är febrig och i enormt behov av kärlek och närhet. Men... fan vad bra jag är. Har lyckats få ihop mina två artiklar, jobbat på annat ställe tre dagar, bokat in två intervjuer för nästa vecka, sagt ja till en annan artikel. Och ja. Väldigt bra. Och att min mamma kom och hjälpte till idag. Så himla fantastiskt det är när man får hjälp när man verkligen behöver. Okej. Det har inte blivit nån träning men jag kan inte se hur jag skulle ha kunnat klämma in det heller. Längtar till fredag. Och helt underbart att jag faktiskt kunnat sova trots att jag varit så sinnessjukt stressad och uppjagad.

Påminnelse.

Jag har skrivit klart, har en jacka i tvättstugan. En vinter. Som måste tvättas. Det är mal på den. Jag tänker ganska ofta på att jag bara ska umgås med folk jag verkligen gillar och inte slösa tid, känslor och energi på sånt som inte känns bra. Det ska jag fortsätta med. Av någon anledning fick jag detta mycket klart för mig när jag läste den berömda Lars Norén-dagboken. Att jag inte behöver hålla på och tejpa ihop sånt som inte är bra. Inte heller ha överseende eller vara snäll och trevlig mot såna som inte är det tillbaka. Inte vara den som alltid frågar om saker och höra av mig. Istället lägger jag ner när jag märker vartåt det barkar. Det är en bra grej. Jag har blivit mycket bättre på det. Det har sparat en massa. På många sätt. Ibland glömmer jag bort det men nu är jag on it igen. Jag är faktiskt snart 30. Har inte tid med skit. Har aldrig varit en sån som bryr mig om vem folk känner eller vad fan de jobbar med och gud vet vad. Lägger inte till dig som vän på fb för att vi passerade varandra på en fest en gång. Nej det orkar jag inte. Vill inte. Jag är med de jag gillar. Jag går alltid rakt in i nya vänskapsrelationer och tänker att det här.. det är för livet. Så är det inte alltid. Förr blev jag ledsen. Nu är är det mer: jaha, vi funkade inte. Fast de som gör det. Guld. Amen.

Wahlgren.

Här går man och väntar på att det ska bli tyst så att man kan få skriva i lugn och ro. Då drar Mikael igång nåt videoklipp med Pernilla Wahlgren och vevar det om och om igen. Slut på skriv-ro. Han bankar högt på tangenterna samtidigt som hon skriker om hur underbart Italien är.

Mitt febriga lilla frö.

Mamma kommer och passar Tintin idag. Hon är lite smått febrig men ganska så glad. Dock inte i morse när S:et och Mikael skulle iväg. Hon såg dem gå mot hallen. Började ropa "töja töja" och sprang ner i rummet och hämtade tröja, strumpbyxor och strumpor. Satte sig i hallen och bara "hjälp... pappa! töjan!" och när hon insåg att de tänkte gå utan henne... den hjärtskärande gråten och skriken "PAPPA PAPPA HJÄLP". Men det var glömt efter en stund och sen har hon varit nöjd med att gå runt med paraply och ropa "potatis potatis".

Hello transkribering my old friend.

Åkte faktiskt buss idag trots allt. Vågade inte riskera mer försening än det redan var. När jag hoppade av bussen (på rätt ställe) passade jag på att reka parkering. Så nu känns det lite som att jag skulle kunna reda ut att komma dit med bil. Var något mer uppmärksam under färden dit också. Men vi får se.

Nu ska det transkriberas så att det brinner om tangenterna. Full fokus fram till kl 22.00 och då loggar jag ut. Inside job på SVT1 blir det. Och kanske lite hjortronglögg med en skvätt rom. Det här att unna sig efter tunga dagar.

Exempel på hur dåligt lokalsinne jag har:

jag ska iväg och jobba om en timme.  Mikael kommer hem och löser av om en stund. Eftersom det blir i senaste laget att komma iväg blir jag tvungen att ta bilen. Jag ska då köra exakt samma väg som jag åkt med bussen x antal gånger. Vet jag hur jag ska köra? Nja. En bit. Över till Hisingen i alla fall (om jag inte missar avfarten - sånt har hänt förr). Men sen? Och den stora problematiken: var fan ska jag parkera? Alla mina bilresor till ställen jag inte riktigt kan vägen till föregås av mycken vånda och ångest. När jag sen inte riktigt vet var jag ska ställa bilhelvetet blir allting mycket värre. Jag kan inte ens beskriva hur mycket gps-funktionen i telefonen hjälpt mitt liv. Men jag kör såklart fel ändå. Det är bara det att det blir lättare att hitta från fel till rätt nu. När jag skulle till Hisingen för att göra en intervju, för någon vecka sedan, åkte jag hemifrån en timme innan jag skulle vara där. En biltur som skulle ta ca 13 minuter tog totalt 50. Det är ett banalt problem men fy fan vad jag hatar det. Till skillnad från typ alla andra i den här stan älskar jag att åka spårvagn och buss dit jag ska. Då blir det inte så fel. Sparar både mitt stresshjärta och miljö.

Baka baka liten kaka.

Det är skurna pepparkakor vart jag än tittar. Tar det som ett tecken på att vi måste baka snart. Och att vi måste köpa en bit fin gorgonzola.

Hemma.

Arbeta hemma med småsjukt barn funkar väl så där. Det är svårt att hålla koncentrationen. Jag tror att jag får skriva ikväll i stället och satsa på kaffe & lek nu istället.
...
(OBS! Har deadline på tre texter på torsdag. Därav jobbmåstet)

Surt sa räven.

Nu har jag också hörlurar. Med precis lagom ljud för att dränka högljudd andning från Mr Gamer men utan att förstöra koncentrationen när jag läser ikapp bloggar.

Annars...

 Mr Mike"Vet du nu är jag riktigt bra på spelet. Asså riktigt bra" Foxy Man

... är det största och bästa som hänt mig sedan sist att Mikael skaffat hörlurar till sitt tv-spelade (HALLELUJA HALLELUJA!). Minus dock för hur ljudet av hans andning ökade i styrka. Om jag nu ska kalla det andning. Kanske är det mer korrekt att skriva flämtningar, hyperventilation, väsningar eller liknande. Det är en hårt pressad, visslande och frustrerad andning. Och finns det något som stör mig så är det ljudlig andning. Ja jag vet. Jag är för jävlig. Så himla lättretad. Men det är högljudd andning och smaskande med tuggummi som är mina värsta hatljud. En gång slutade jag umgås med en tjej för att hon tuggade så högt. Nä, ljug. Vi slutade umgås för att hon var dum i huvudet bara. Så enkelt kan det vara ibland. Dock ska jag inte göra slut med Mikael för att han andas högt när han spelar. Däremot kommer jag inte sluta säga till honom att andas tyst och behagligt.

Bortglömda bloggen.

Det är något fel på min Blogger+-app så inlägget jag skrev på väg till jobb tidigare idag kom visst inte in. Jag skulle i alla fall mest säga att jag antagligen kommer att vara lite mer närvande i bloggen den här veckan eftersom jag har så jäkla mycket jag måste fixa med. Alla vet ju att lusten att blogga, städa, knyppla och så vidare har en tendens att öka ganska kraftigt vid sådana tillfällen.