Igår var vi och blev förnedrade på
Applåd på Liseberg.
Vi hade först lyckats få S:et att åka Rabalder (den gick för snabbt tyckte hon) och sen var det dags för mat för de två vuxna. Den nästminsta tuffingen deklarerade att hon minsann inte tänkte äta en enda bit för hon var redan proppmätt sen glassen innan. Visst. Det är lika bra. Otaliga är de gånger vi betalat mat för 60-70 spänn för mat som sedan blivit slängd efter en eller två tuggor. Vi beställde alltså ingen pizzabuffé till henne. Sen fick vi hämta (de för övrigt äckliga pizzaslicerna) och började äta. Till slut fick vi S:et att åtminstone ta en tugga av en av mina bitar. Hon gnagade av en ananasbit, tog ett bett på en M:s bitar och sen sa hon bara "nej jag är inte hungrig jag vill inte äta".
Vi får in kvittot och vad står det där? Jo men visst. Två pizzabuffé och en barnbuffé. M säger till servitrisen att vi inte köpt någon barnbuffé. "Jo det fick jag sätta..." säger hon lite osäkert. "Ja men hon har ju inte ätit", säger M. Då hämtar hon den ansvariga tjejen i tjugoårsåldern som kommer in med ett vackert litet översittarleende.
- Vad kan jag hjälpa till med här?
- Ja, vi har inte beställt någon barnbuffé, säger M
- Nä men vi såg henne äta.
- Men hon smakade två tuggor på våra bitar!
[nu ler hon hyfsat stramt och drygt]
- Alla här såg henne äta två slicer!
- Eh.. nä. Det gjorde hon inte. Hon tog två tuggor av oss!
[nu ljuger hon oss rakt upp i ansiktena en gång till också]
- Vi stod där inne allihopa och såg henne äta två slicer.
- Det gjorde hon inte men vi får väl ta det då
Under tiden har Tintin lyckats få in ett finger i hennes nyckelring som är en sån där grej som en lång tunn tråd dras ut ur. Den ansvariga marscherar iväg, Tintin håller i nyckelringen vilket resulterar i att stolen börjar vippa över och är på väg att välta men M lyckas fånga upp den. Då rycker den ansvariga åt sig nyckelringen och stormar iväg utan ett ord.
Hade hon sagt "vi såg henne smaka så nu får ni betala" då hade det varit helt lugnt för min del (även om jag hade tyckt att det också var helt rubbat men då hade hon åtminstone inte ljugit och i samma andetag låtit oss förstå att VI var lögnare och snyltare). Men nu stod hon och LJÖG och sa att de sett henne äta två hela stora bitar (alltså, den dagen S:et gör det kommer jag att vara minst sagt förvånad - hon äter aldrig någonsin såna mängder när vi är ute). Hade det funnits en rimlig chans för att S:et skulle äta om hon fick mat så hade vi naturligtvis beställt åt henne också men nu sa hon att hon inte var hungrig och att hon inte tänkte äta även om vi beställde till henne. Sen kan jag även tycka att det inte vore orimligt att be om ursäkt för att hon nästan välte vår ena unge.
I övrigt var det en väldigt fin kväll. Jag fick åka Flume ride! (den gick också lite snabbt tyckte S:et och sen vill hon gärna tipsa andra om att ta med paraply om de ska åka den)
Och tips från oss vuxna är att inte äta på Applåd. Någonsin.