onsdag 30 juni 2010

Skön kväll.

Vi tog en långpromenad. Tintin satt i Babybjörnen (M du får nog massera mina axlar imorgon!) och gjorde pruttljud med munnen från Mariaplan och hem. Det är ungefär tjugo minuters pruttljud. Alla vi mötte såg glada ut. Antar att hon är törstig nu så hon får nog ha liten vatten innan hon ska däcka och jag ska ta det väldigt lugnt i soffan.

Ensamma hemma.

Ikväll ska jag vara ensam hemma med den allra minsta och katten. Undrar vad man ska ställa till med för jävelskap då. Kanske läsa en bok. Se en film. Det kommer att bli galet vilt i alla fall. Det vet jag. När katten är borta liksom.

tisdag 29 juni 2010

Min älskling har en kamera.

Det här fotot tog M när vi väntade på att värkarna skulle komma igång. Jag älskar det.

Shoppingnerven.

Känner ett sådant våldsamt sug att konsumera. Kläder framförallt. Och väskor. Och skor. Det var längesen sist. Jag har i stort sett inga sommarkläder kvar. Det uppstår samma mystiska lucka inför varje ny säsong: allt är borta. Från förra sommaren är väl det mesta borta för att jag då var ganska så rejält gravid och därmed töjdes tröjor och annat ut till oformliga massor. Jag har nu shoppat på ebay, tradera och i andra butiker och ännu är jag inte färdig. Nu behöver jag: en fin bra väska att packa för Berlin-resan (nästa vecka - tjoho!), någon tunn långärmad historia (företrädelsevis en kofta), en hög t-shirtar, en hög linnen, nån fin kjol och lite annat. Det känns fantastiskt att investera lite i min egen garderob. Jag har knappt gjort det sen Tintin kom. Av någon anledning har jag bara tappat lusten när jag kommit in i klädesaffärer och hamnat på barnavdelningen i stället och köpt nån ny body till henne. Men nu: ny garderob! Ny väska! Nya ringar! Ny lägenhet! (nä där går gränsen, lägenheten får vi behålla.)
Magen - det är nästan så att jag saknar den lite. Men bara lite!

Djur i trappan.

Det har varit råttor och ätit ut vår grannes soppåse som står utanför dörren. Jag är fullständigt livrädd för råttor. M skrämde upp mig innan han gick genom att vråla "åhhhh shit!" och rusa nedåt i trappan och jag skrek och slängde igen dörren (Tintin skrattade). Nu vågar jag knappt gå ned till tvättstugan. Det kommer komma en råtta och bita sig fast i hälsernorna. Det är två mardrömmar kombinerade till en: anfallande råtta + avbitna/avhuggna hälsenor.

måndag 28 juni 2010

Titta på djur.

Ikväll har vi tagit en promenad i Slottskogen och låtit Tintin inspektera lite olika djur för första gången (hästar, dovhjortar, kronhjortar, påfåglar). Den som uppskattade besöket mest var som vanligt M. Han beundrade bland annat dovhjortarnas avföringsrutiner: "oj som de småbajsar.. jaha.. tänk om jag skulle småbajsa så..hmm", rödhaken som hoppade runt på marken: "jaha, ja den ser ut som en fasan. En minifasan. Som en fasan som är dvärg", och sen undrade han "vart de ofräscha tagit vägen? De har nog dött.. de var ganska ofräscha". Det är ännu oklart vad de ofräscha var för sorts djur.

Middagstipset.

Jag frågar M vad vi ska äta till middag. Jag har noll inspiration och kylskåpet är nästan tomt. Det enda han säger är "körv är gött". "Det är gött med körv" samt den odödliga "Jag vill ha en sån tshirt". Det vill säga en "Körv är gött"-tshirt. "En statement tisha".

Jaja. Det blir väl sojakorv till middag då.

Old lady.

Kom just in från tvättstugan. Hörde ett fruktansvärt ljud. Tänkte " åh herre gud och fan och helvete diskmaskinen håller på att gå sönder hejdå semesterkassa!" och sen hörde jag att det var från radion och det var tydligen "Indonesiens svar på Slipknot". Fatta hur hur gammal jag blivit. Det är musik på radion och jag tror att det pågår en diskmaskinskrasch.

Lycka:

måndag tisdag onsdag och sen börjar vår semester!

Kylskåp.

Jag är ganska äckelmagad. Och om det är något jag tycker är sjukt äckligt så är det ruttnande mat. Jag skulle nyss ta ut osten ur kylskåpet men med påsen som osten låg i följde en lång slemsträng. Sen såg jag en sjö av slem på det hyllplanet. Jag lyckades lokalisera källan till vattenmelonen. Funderade på att låta det vara kvar tills M kommer hem och låtsas som att jag inte sett det men tog bort det. Snällt av mig.

söndag 27 juni 2010

Nyttoliv.

Killen som "ska ta ett rejält tag med Nutrilette den här veckan" står just nu vid vårt köksbord med fyra(!) burkar Ben&Jerrys och börjar lasta över i skål.

Jag är inte sämre. Jag har chips och ett glas vin.

Nåt ska man ju unna sig efter att man varit ute och sprungit. Ehrm.

Väldigt bred.

Idag har vi rekat. Vi har besämt oss för en 1.80 säng. Det vill säga: vi har bestämt oss för M:s värsta mardröm. Han behöver nog inte oroa sig så mycket för "separata-sovrum-känslan" eftersom han alltid sover klistrad på min rygg oavsett hur bred sängen är.

1.80 känns nästan perverst stort. Det är 40 cm bredare än vi har. Det kommer bli himmelriket! Hejdå till min onda rygg hoppas jag.

Säng.

Vi har fortfarande kvar vår 1.40 säng. Det är som att sova i en hängmatta ungefär. Så nu ska vi äntligen ta tag i frågan och köpa ny. Och vad säger M? Han vill ha en ställbar säng. EN STÄLLBAR SÄNG! Det är ju BARA pensionärer som har det.

Han kan alltså inte tänka sig en bredare säng för att det innebär skilsmässa men en ställbar säng går bra? Osexigare kan det väl knappast bli.

Snark.

Så blev det "Unthinkable". En ganska exakt beskrivning av känslan jag hade för den överhuvudtaget. Sådär att sova till. Lite för mycket explosioner och skrik för min smak.

lördag 26 juni 2010

Film.

M letar efter en bra film till pizzan.

"Vad tror du om 'Hot tub time machine'?"

Är det något man behöver svara på?

Filosofi.

Först hör jag de något överförfriskade herrarna i vita thaibyxor diskutera bensinstationer som har öppet 24 timmar om dygnet "ja men vad har man nöckeln te då? då behöver man ingen nöckel!? varför har man nöckel då? svara maj på de". Och jag tänker "herre gud" och då börjar M "asså jag ska ha en kebabpizza idag. Fy fan va gött. Kebabpizza kan aldrig vara fel... Men ibland är det helt jävla fel asså.."

Mys de luxe.

M är så himla sugen på dokumentär om mördare. Han bad mig sätta mig vid datorn och leta upp något som hade med vansinniga mord att göra. Gärna såna som mördar många. Det räcker inte med nån sketen vanlig mördare. Nej, perverst ska det vara.

Så det blir mys med nio timmar seriemördare ikväll.

Alltså - lyckan i hans ögon när han såg att det inte var en vanlig tvåtimmars-dokumentär utan en hel flertimmarsserie var nästan äcklig att skåda. Men det här är mannen som föreslog filt, kaffe och The Encyclopedia of serial killers som en dejt.

Rofylld bild att vakna till.

Ovanligt städat rum (det här är ingenting mot vad de brukar kunna ställa till med) efter en helkväll med E.
Ändå såg S:et liksom död ut i blicken när jag sa att hon ska städa upp idag och direkt efter det stack hon ut. Men städningen kommer hon inte undan! Åh det ljuva i att vara den vuxna tyrannen.

Midsommar.

Vi hann fira midsommar med tre midsommarmat-tillfällen igår. Hos svärföräldrar på förmiddagen, hos vänner på eftermiddagen och hemma med andra vänner på kvällen.

O och Helena hade med sig fyra (FYRA!) burkar Ben & Jerrys, kolasås, två olika sorters strössel, marshmallows, vit chokladsås, jordgubbar och maränger. Resterna av de skändade burkarna ligger kvar i frysen (de måste hämta dem snart. För allas bästa). Det var utan tvekan den mest maxade glassupplevelse jag haft. Jag är ingen glassfantast men när jag äter glass vill jag att det ska vara just så: en barnkalasdröm. För mycket av allt. Så att jag är yr av sockerchock efteråt.

Solen som skulle skina som aldrig förr lyste naturligtvis med sina frånvaro under hela kvällen när vi, bara för att, satt ute och frös med våra färskpotatisar. En helt vanlig midsommar i Göteborg. Men det var en fin dag minsann!

torsdag 24 juni 2010

Together forever.

M- Det var i början när vi hade det jobbigt..
J - Ja, herre gud vilken tillvaro vi hade då.
M - Ja men det har ju gjort oss till... lim och fog.
J - Är det ler och långhalm du menar nu?
M - Ja just det.

Energi de luxe.

Nu ska jag snart hämta S:et på dagis ("neeeeeeeeej jag vill inte gå heeeeeeem jag vill leka meeeeeeeeeeeer"). Tintin har sovit länge och kommer att vara helt jävla omöjlig att ha i vagnen. Vad gör man med en 8-månaders odåga som inte kan sitta stilla i vagnen utan som kränger sig ur selarna och hellre står upp och glor på alla man möter? Jag tar väldigt gärna emot tips (majskrokar funkar i ungefär en minut).

Djupa insikter.

I förra veckan fikade jag och S:et här i närheten. Hon fick välja vad hon ville i kakochbull-avdelningen. Hon valde det som såg störst och mest ut: En fin Key lime-paj. Sen åt hon inte så mycket av den och någon dag senare sa hon mycket sorgset "Ibland är saker som ser jättegoda ut inte så goda som man tror när man får smaka *suck*". Jag skulle tro att många av S:ets största besvikelser i livet är mat/kak/godis-relaterade (tvingas äta upp mat, inte få godis varje dag, inte äta upp andras kakor osv). Ganska skön tillvaro.

Benny.


Nu har Benny flyttat hem till Tintin. Låt en av hans kompisar från Ugglalala flytta hem hos er! Ossi till exempel. Skitgullig. Bennys syster.

Dagbok.

Jag köpte en femårsdagbok för några månader sedan. Det är några rader per dag. Jag skrev i den under några veckor och sen missade jag nån dag och sen nån till och sen plötsligt var det blankt två-tre veckor. Så långt tillbaka kan jag inte minnas vad jag gjort så jag bara slutade helt.

Nu läser jag Lars Noréns dagbok (igen, slutade läsa i den för något halvår sedan men blev sugen på att återuppta den under ett träningspass - gud vet varför) och mycket kan man säga om den men sugen på att skriva dagbok blir jag i alla fall. Funderar på att investera i ytterligare en anteckningsbok och göra ett nytt försök. Hålla det på en väldigt låg nivå. Inte tvång att skriva. Skriva vad som helst. Bara ett ord om det är så. Eller inte alls på flera veckor.

Yr och trött. Trött och yr.

Innan jag ens slagit upp ögonen känner jag att yrseln kommer att slå till som trafikolycka så fort jag rör på mig. Det gör den också. Kanske är det det här som är något av det jobbigaste med att vara ensam hemma med barn: att må skitdåligt. Man får vänta tills nästa sovperiod innan man faktiskt kan få lägga sig ner och blunda och låta karusellen stanna en stund.

Det är vid sådana här tillfällen (vid en massa andra tillfällen också när man är trött och utmattad) som en bajsblöja kan få en att bryta ihop i gråt för att man bara inte orkar en enda grej till.

onsdag 23 juni 2010

Jo, lite trött fortfarande.

Nu kom han hem från affären med ett paket kaffe. Det är vid den här tiden våra kvällar brukar börja (kaffe, film kanske ett avsnitt av någon tv-serie). Med tanke på att han tog det nyinköpta paketet kaffe och hällde hela rasket rakt ner i pressokannan kanske vi egentligen bara borde gå och lägga oss.

Shit!

Nu kom han stapplandes upp. Yrvaken och suckande. Och vad ser jag när han sätter sig framför sin dator och kisar?

Han har RYNKOR PÅ PÅSARNA under ögonen!


Jag är ihop med en gamling.

En liten liten hög av trötthet.


I den sorgliga högen ligger min sambo och sover sedan en timme. Han bad mig att väcka honom efter "en stund". Jag har nu väckt honom ca sju gånger och det enda som händer är att han stönar och säger "fy fan".

Det blir bra med semester och föräldraledighet (och för min del slut på föräldraledighet).

tisdag 22 juni 2010

Ont i fötterna.

Efter två avverkade mil till fots bränner det under fötterna. Det är som att huden skavts av överallt. Jag verkligen hatar att gå i Converse. Jag får alltid skoskav av dem. Men jag har inga andra skor som överhuvudtaget skulle kunna kallas praktiska eller sköna att gå i. Nu har jag blivit lovad fotmassage (obs! om jag är snäll) och M sa att jag kanske kunde ta ett litet dopp i fotbadet jag fick i julklapp ett år. Och sen kommer den vanliga tiraden "det är inte mycket du använt det badet... alltså .. du kan ju lika gärna slänga det fotbadet. Det är den sämsta present du fått. Släng det!" och det säger han bara för att jag ska säga "nä men nej det är en jättebra present och det är jätteskönt att bada fötterna". Och jag misstänker att jag inte är ensam om att ha ett fotbad som står fullt med saker som inte ska vara där (necessär, borstar, toapapper, hårnålar, hårfön mm) samt en hel del damm.

M:s lilla martyrutspel om att slänga fotbadet följer exakt samma linje som min pappas "den gamla jävla lekstugan kan vi lika gärna riva eller sälja" för att mamma ska säga "nä men den är ju SÅ fin" eftersom (big surprise!) det är han som byggt den.

Lösningen på fotbadsproblemet är nog för övrigt att det med badet följer ett löfte om att presentgivaren är den som plockar fram det åt mottagaren, fyller det med vatten, filar fötterna, torkar fötterna, häller ur vattnet och ställer tillbaka det vid varje önskat tillfälle.

Nu så.

Jag har hunnit med att avsluta Saeterbakken, läsa en kort Oates och börja på en bok till (Oksanen).

Nu ska jag ut i solen till havet och äta jordgubbar och kanske till och med en glass.

måndag 21 juni 2010

Lång dags färd mot middag och bok.

Efter lång lång dag med mycket krångel (banan&mango-purén i hela väskan var höjdpunkten) har jag beställt hem en lime (till Coronan) och en varsin Starobrno (godaste folkölen). Ikväll ska vi spexa till det med matvetesallad med chèvre, aprikoser, rucola och ugnsbakad lax.

Och efter det ska jag LÄSA!!!!!!!!!!!!!!!

P.S. Har allvarliga funderingar på att klicka hem Karl Ove Knausgårds "Min kamp 1" som belöning för att jag överlevt den här dagen. Orkar inte vänta på den svenska översättningen och för övrigt är norska enkelt att läsa. D.S.

Osynliga händer av Stig Saeterbakken

Jag hade kanske något för högt ställda förväntningar på "Osynliga händer". Förväntade mig kolsvart mörkt språk men det var mest historien i sig som var mörk, våt och äcklig. Saeterbakken hinner avhandla en hel del moraliska frågor i den här välskrivna och annorlunda deckaren om en försvunnen 14-åring i Oslo.

"Förlåtelse" sa han, "det är den lättaste sak i världen. Och kärleken är den kraft som driver oss alla." Jag försökte tänka ut ett sätt att avbryta hans predikan, men det blev så att jag satt där och lyssnade. "Om jag inte hade hamnat här" sa Maltek, "skulle jag ha blivit präst. Och då skulle jag ha öppnat kyrkan för alla. Gjort om den till kärlekens tempel den faktiskt var menad att vara. Släppa in alla dem som inte blir insläppta någon annanstans. Låta alla barn komma till mig, inte bara de som uppfört sig. De också, självfallet, men också de andra. Hela högen. Och så skulle jag säga til dem att det inte spelar någon roll hurdana de är eller vad de har gjort, för det är sådan Gud skapade människan. Allt vi gör, gör vi för att Gud gav oss den möjligheten när han skapade oss." Han lade av sig högstämdheten. "jag menar, vad är vitsen med Gud om han inte tycker om pedofiler?" Han gav mig på en och samma gång uppriktigt förbluffad och indignerad blick. "Så i min kyrka", sa han "skulle det finnas plats för dig också inspektörn, oavsett vad du har för vidrigheter i bagaget."

Hey Mr. DJ put a record on I wanna dance with my baby.

Den där Erik Saade verkar slå an en sträng hos även de minsta av barn. Nu sitter Tintin på golvet och gungar medan S:et sjunger "yoko kami Mäboy".

Jag blir lite sugen på att göra M:s spotify tillgänglig för hela hans vännerlista på Facebook. Jag skulle låta S:et välja allt. Det skulle vara Gyllene tider, Erik Saade och Måns Zelmerlöv. Jag tror faktiskt inte att han skulle gilla det alls.

söndag 20 juni 2010

Tre saker jag undrar över:

1. Hur det kommer sig att hur många gånger man än dammsuger köket (minst två, tre gånger i veckan) är det ändå alltid precis lika smuligt, smutsigt, äckligt några sekunder senare.
2. Hur det kommer sig att S:et lärt sig texten till Manboy. Mig veterligen har vi aldrig spelat den hemma och radio har vi ingen för tillfället. Ändå kan hon texten på ENGELSKA! Hon och alla andra barn.
3. När jag egentligen ska få möjlighet att lägga mig ner och läsa bok flera timmar i sträck.

fredag 18 juni 2010

Det här är däremot logiskt:

M har lagt in "En ton av tystnad" med Anni-Frid Lyngstad som en av sina favoriter på en spotifylista.

Herr Gnäll älskar alltså en låt som börjar "Goddag mörker gamle vän.. Kan jag få fråga dig igen? Ska alla drömmar långsamt slitas ut?"

Fredag fredag (chicks on speed)!



Jag och Tintino lyssnar på Edward Sharpe & The Magnetic Zeros (tack 30+ för tipset!) och väntar på att S:et ska komma in så vi kan äta mat. Till S:ets stora lycka blir det tjejkväll. Hon vill se Rugrats och jag vill läsa Norén (men det kan jag nog glömma).

Olika världar.

M åker speedboat.
Jag bär en unge på ryggen (hon har fått skavsår) och kör samtidigt den andra i vagnen. Känslan av att vara en ardenner har aldrig varit starkare.

Det är så logiskt.

Något av det värsta jag vet vad gäller hushållsskötsel/icke-skötsel är att komma upp morgontrött och sur och se att den som lagade mat sist inte plockade bort någonting samt att köksbordet ser ut som en svinstia. Så var det i morse. Efter mig kommer kalsongmannen släntrandes och gnäller om hur bråttom han har till sin glidiga byrådag då det ska lekas och drickas alkoholhaltiga drycker och helt säkert ätas roligare och finare mat än den äckliga frukost jag åt på IKEA med vårt gemensamma barn.

J - Du har inte plockat bort... du har ju FAN inte ens torkat av bordet!
M - Jo!
J - EH NEJ!
M - Jo det gjorde jag visst.
J - Jaha det är tomatsås på bordet. Konstigt.
M - [nervös] Nä men jag torkade det innan vi åt?

Nu ska jag också börja följa den efterblivna logiken i vårt hem. Jag kommer alltså att sluta spola EFTER att jag bajsat. Från nu spolar jag ALLTID INNAN.

torsdag 17 juni 2010

Ugglalala!

Sofie/Whatalmawears har startat en shop med fantastiska ugglor.
Gå in och köp! Och tävla om en egen.

måndag 14 juni 2010

Två bra.

Igår såg vi Adventureland (länkar inte till trailern för den är ganska missvisande). För en gång skull en fin film om tonårskärlek där de lyckats göra något mer av stereotyperna (den buttra svåra tjejen, den snygga lite korkade tjejen, den töntige killen med fula glasögon, den snygge killen som spelar i band osv). Nu på morgonen såg jag dokumentären Prodigal Sons. Se den innan den försvinner från SVT play! Båda läste jag om hos Anders Annikas.

lördag 12 juni 2010

Lördagar.

Det är något magiskt med första morgonen på helgen. Det känns som att vi ska hinna hur mycket som helst. Vi har världen framför våra fötter!

Sen kommer vi inte utanför Majornas gränser. Men det är det bästa så klart.

Idag ska vi på långpromenad och förhoppningsvis ta en sallad på Briggen. Ikväll blir det en skvätt Beaujoulais och spelkväll med bibliotekarien.

...
Har fixat biljetter till Mia Skäringers "Dyngkåt och hur helig som helst". WIN!

fredag 11 juni 2010

Slut på romantik:

M går på toaletten. Han gör uppenbart nummer 2. Väljer att ej låsa dörren (den är inte ens stängd ordentligt). Lyssna igen. LÅSER EJ DÖRREN STÄNGER INTE ENS DEN! Sen ser jag på facebook att han facebookat under tiden (den var lång) som han spenderade innanför den ickelåsta dörren. WHAT? Sitter och svarar på en av Helenas kommentarer om osteopati .

...
uppdatering
sjukast av allt är hans kommentar:

"haha.. nä jag är sugen på hårda tag"

är det vad man tänker när man sitter och bajsar?

På kvällens meny:

* Spotify (börjar alltid bra och slutar med Cannelloni macaroni)
* Vitt vin
* Olivcrème
* Bokpresent
* Pepparrotspasta och lax
* Rött vin
* Halloumi

också kärlek såklart!

Snygg bok. Fin ring.

OBS! Det är alltså spegelvänt. Det är inte en förlovningsring. Men så himla fin.
Nu ska jag och ringen lägga oss i sängen och läsa bra bok. Bra och snygg bok. Det stämmer inte heller att det är Thomas Mann. Det är Aleksandar Hemon.

Fula tankar.

Emellanåt tänker jag "ja men en lekhage skulle väl inte vara så fel ändå?" också fantiserar jag om att åka och köpa kompostgrindar och spärra av i stort sett hela lägenheten för den minsta.

Jag fantiserar extra mycket om det sen hon lärde sig att åla runt i flera kilometer i timmen samt dra sig upp och ställa sig mot saker. Hon drar ut sladdar, suger på dem, försöker välta vattenglas över datorn, knapprar på tangenterna, pillar på fjärrkontrollerna, hittar ALLA småpryttlar som finns VAR MAN ÄN LÄGGER DEM.

Vi ska köpa en grind och spärra av mot hallen där kattlådan finns. Men det räcker inte längre! Vi måste köpa en bur!

torsdag 10 juni 2010

Kul kille.

M ville att jag skulle blogga något om hur kul han är när han berättar historier med tiotusen sidospår med små delikata detaljer som "det var nog på tisdagen det hände.. eller om det var onsdag.. eller kanske rentav TORSDAG! Men när jag tänker efter var det nog måndag för det var då jag åt sallad med örtagårdsdressing. Eller nej honung och senapsdressing var det. Men jag tror att det var på fredagen i och för sig."

Jag vet inte vad jag ska skriva om det för jag tycker nog inte att det är så överdrivet kul. Men sen sa han i alla fall att "kor är sympatiska djur att fota".

...
"men åhhhhhh vad jobbig du är. Vad pinsamt det blev nu. Det är ju min femårsdag! Nu får du skriva att du bara skämtade, att jag inte sa det. Snälla. Lägg av."
Jag tar tillbaka det. M säger att jag ska ljuga och säga att han aldrig sa så.

P.S. Igår tränade han utan underkläder (för att han glömt ta med extra) och sen ville han att jag skulle undersöka om han fått skavsår någonstans. Lucky me!
P.S. II Undrar om han vill att jag ska ta tillbaka det också?
P.S. III Jag är en av de avgörande betydelser som bloggen gjort för hans liv!
P.S. IV Tror att han kanske tar tillbaka det nu.

Dockteater.

Idag har jag varit på Dockteater med bibliotekarien och hennes son. Vi kom försent. Jag hittade inte riktigt. Ringde M som skulle guida och som tänkte guida i förvisso rätt riktning men rakt och långt förbi ("ta 1:an och åk bort mot Kaggeledstorget" - i själva verket stod jag ca 200 meter från tetatern). Jag väntade in bibliotekarien i stället och sen smög vi in (läs: dundrade upp för den lite vingliga trappan) efter det betalade vi 120 spänn var för kalaset (det är gött att betala 60 kr för en biljett till en 8-månaders!).

På söndag klockan 13 är det föreställning igen!
Ni som har små barn borde gå dit och kolla. Man slog inte i backen av beundran som vuxen men barnen verkade väldigt lyckliga. Rekommenderas.

Burationo dockteater - kolla kolla!

Löv.

Är det nån speciell dag idag? Facebook bara vimlar av smäktande kärleksförklaringar. Det är ju inte ens sol! Konstigt.

Unna sig mer.

Igår sa jag till M att jag hade köpt snacks. Han lös upp. Jag visade honom groddarna det handlade om. Det blev samma besvikna ansikte som det blivit om jag sagt till S:et att alla världens godisfabriker brunnit ner.

onsdag 9 juni 2010

Samtal med sjukligt trött M.

J - Har Uppdrag granskning gått?
M - Ja jag tror det.. vad handlade det om?
J - Vestibulit
M - Jaha vad är det?
J - Kvinnor som får så ont i underlivet att de inte kan ha sex utan att det gör fruktansvärt ont.
M - Har du det eller har du några känningar av det?
J - ?


Vi missade alltså kvällens viktiga program. Jag tänker se det på SVT play så fort det lagts upp. Gör det du med!

Nu håller jag tummarna för att M ska kvickna till i hjärnan av kaffet som han snart ska servera.

It's evolution baby!

Jag har medelst osötad sylt lurat i intet ont anande barn fruktgröt. Barnet har alla andra gånger nästan kräkts så fort denne fått in gröt i munnen (förstår henne - tål icke den konsistensen själv heller). Barnmorskan har beordrat oss att (nästan tvinga) få i henne gröt. Det här var sista gången jag försökte och det lyckades.

Det med sylten tror jag nog att jag håller ifrån barnmorskans öron. Hon har säkert åsikter om det. Hon har säkert åsikter om att Tintin bara ätit turkisk yoghurt till frukost de senaste veckorna också. Men vaddå. Hon gillar yoghurt. Hon hatar gröt. Dock gillar hon sylt så mycket att hon kan tänka sig att trycka ner gröt när hon ändå är igång. Win!

Nowhere Man av Aleksandar Hemon

När jag såg min morfar död i sin säng med blommor i sina händer, för ungefär tio år sedan, blev det helt uppenbart för mig att först lever man och sen är man död. Inget annat än det. Livet kändes liksom självklart precis som döden är. Det var ingen sorglig insikt bara "jaha, döden är ungefär så tydlig och klar som jag trodde att den skulle se ut". Men nu när jag är äldre har jag börjat drabbas av dödsångest. Inte för döden i sig utan för allt det som jag blir tvungen att lämna. Jag vill helt enkelt inte dö.

Jag kan med säkerhet säga att Jozefs medvetna liv till fullo började samma dag som han tittade på den sovande farmor Nataljka och såg att hennes ansikte var alldeles för stilla: inga snarkningar, inget näshårsfladder. Hennes kroppsvärme lämnade henne långsamt, och Jozef vände sig in mot väggen och försökte intala sig att om han bara kunde somna om och vakna lite senare, skulle hon vara tillbaka i köket och slamra med pannor och kastruller. Men han kunde inte somna om eftersom han inte kunde släppa tanken på att döden delade säng med honom. Han tittade på henne igen och såg att hennes ögon bara var halvslutna - han kunde se hennes genomskinliga hornhinnor. Det såg ut som om hon tittade på honom med en kisande blick någonstans långt bortifrån, och han kunde inte förstå varför hon inte skulle komma tillbaka. Allt i rummet var fullständigt stilla, som om alla föremål hade övergett det tillsammans med farmor Nataljka och bara lämnat kvar sina former.

Smycken.

Jag fick en fin ring med en turkos av M och barnen på mors dag.

Här finns fler ringar att titta på. Jag har faktiskt slagit till med ytterligare en ring (nr 17) och den jag fick ser ut ganska exakt som nr 20.

tisdag 8 juni 2010

Den där tröttheten.

Idag somnade jag om när Tintin somnade om. Det verkar inte vara någon bra idé att ge vika för tröttheten. Den blir större och värre. Jag sov nästan två timmar på förmiddagen och det enda som hände efter det var att jag tappade all lust att kliva upp.

Det konstiga var att det nästan kändes förbjudet att göra så. Gå och lägga sig igen när jag "egentligen borde..." men herre gud vad skönt det var. Jag ska bli mycket bättre på att gå och lägga mig när jag är trött och bara stirra i taket. Det är bra för nerverna. Och tänderna. Jag har börjat bita så hårt att det värker i hela munnen och käkarna (igen).

Jag längtar efter M:s semester och efter det hans tur att ta över föräldraledighetsfacklan. Det är tungt och jobbigt att vara föräldraledig. Man blir trött och sliten. Och jo det är klart att det är kul och fantastiskt också. Men jobbigt är det.

Det verkar inte Alex Schulman tycka att man ska skriva något om.

Tofflor.

Pappa gjorde ett klassiskt misstag i helgen. S:et skulle gömma hans tofflor. Han sa "ja, bara du inte gräver ner dem så får du gömma dem var som helst". Sen hittade han dem six feet under i rabatten.

måndag 7 juni 2010

Tusende inlägget.

Det blev lite oväntad bloggsemester när vi ändå tog en minisemester i övrigt. Vi har hunnit fira utexaminerad syster (socionom), äta pasta i Malmö, italiensk buffé med släkt och vänner i Laholm, se Peter Wahlbeck, äta en pizza, dricka några öl och en hel del vin, sova ut en morgon (tack mamma), se Eldkvarn, springa två stycken 6kilometersturer, fika på Utsikten, göra vegetarisk buffé till mamma som fyller år idag och lite andra saker.

Nu blir det "Sin Nombre" i den renbäddade sängen.

Tillbaka imorgon!

onsdag 2 juni 2010

Skön kväll.

Idag har jag festat till det med att både tvätta i fem timmar samt dammsuga och våttorka hela trapphuset.

Efter det gick jag nästan en mil och sen hämtade jag ut mitt bokpaket och längtar nu efter att minimuffin ska somna så att jag kan duscha och sen ligga i soffan och läsa i min ensamhet (alltså - det är helt underbart att vara ensam hemma på kvällstid ibland).


(Det är även underbart att vara ute och dricka öl i solen. Det gör M med Mats nu - kolla för övrigt in hans streamline cooking.)

Förnedrade på Applåd, Liseberg.

Igår var vi och blev förnedrade på Applåd på Liseberg.

Vi hade först lyckats få S:et att åka Rabalder (den gick för snabbt tyckte hon) och sen var det dags för mat för de två vuxna. Den nästminsta tuffingen deklarerade att hon minsann inte tänkte äta en enda bit för hon var redan proppmätt sen glassen innan. Visst. Det är lika bra. Otaliga är de gånger vi betalat mat för 60-70 spänn för mat som sedan blivit slängd efter en eller två tuggor. Vi beställde alltså ingen pizzabuffé till henne. Sen fick vi hämta (de för övrigt äckliga pizzaslicerna) och började äta. Till slut fick vi S:et att åtminstone ta en tugga av en av mina bitar. Hon gnagade av en ananasbit, tog ett bett på en M:s bitar och sen sa hon bara "nej jag är inte hungrig jag vill inte äta".

Vi får in kvittot och vad står det där? Jo men visst. Två pizzabuffé och en barnbuffé. M säger till servitrisen att vi inte köpt någon barnbuffé. "Jo det fick jag sätta..." säger hon lite osäkert. "Ja men hon har ju inte ätit", säger M. Då hämtar hon den ansvariga tjejen i tjugoårsåldern som kommer in med ett vackert litet översittarleende.

- Vad kan jag hjälpa till med här?
- Ja, vi har inte beställt någon barnbuffé, säger M
- Nä men vi såg henne äta.
- Men hon smakade två tuggor på våra bitar!
[nu ler hon hyfsat stramt och drygt]
- Alla här såg henne äta två slicer!
- Eh.. nä. Det gjorde hon inte. Hon tog två tuggor av oss!
[nu ljuger hon oss rakt upp i ansiktena en gång till också]
- Vi stod där inne allihopa och såg henne äta två slicer.
- Det gjorde hon inte men vi får väl ta det då

Under tiden har Tintin lyckats få in ett finger i hennes nyckelring som är en sån där grej som en lång tunn tråd dras ut ur. Den ansvariga marscherar iväg, Tintin håller i nyckelringen vilket resulterar i att stolen börjar vippa över och är på väg att välta men M lyckas fånga upp den. Då rycker den ansvariga åt sig nyckelringen och stormar iväg utan ett ord.

Hade hon sagt "vi såg henne smaka så nu får ni betala" då hade det varit helt lugnt för min del (även om jag hade tyckt att det också var helt rubbat men då hade hon åtminstone inte ljugit och i samma andetag låtit oss förstå att VI var lögnare och snyltare). Men nu stod hon och LJÖG och sa att de sett henne äta två hela stora bitar (alltså, den dagen S:et gör det kommer jag att vara minst sagt förvånad - hon äter aldrig någonsin såna mängder när vi är ute). Hade det funnits en rimlig chans för att S:et skulle äta om hon fick mat så hade vi naturligtvis beställt åt henne också men nu sa hon att hon inte var hungrig och att hon inte tänkte äta även om vi beställde till henne. Sen kan jag även tycka att det inte vore orimligt att be om ursäkt för att hon nästan välte vår ena unge.

I övrigt var det en väldigt fin kväll. Jag fick åka Flume ride! (den gick också lite snabbt tyckte S:et och sen vill hon gärna tipsa andra om att ta med paraply om de ska åka den)
Och tips från oss vuxna är att inte äta på Applåd. Någonsin.

Award.

Jag fick en award av A.M.O som såg ut så här:

den går ut på att man ska visa den tionde bilden man publicerade och det var den här som jag tog i Botaniska när jag precis köpt min första systemkamera:
Jag skickar vidare awarden till fem andra fina
bookofmiri
tinalinatiny
fifi
celina
jenny

tisdag 1 juni 2010

Ärliga barn.

Jag tog en spårvagn av den äldre typen ut till Saltholmen idag. Det finns nog ingen med barnvagn, rullstol, onda leder osv som inte hatar dem. Vid Sannaplan hoppar en liten kille i 4-årsåldern på med sin mormor och det första han gör när han kliver uppför trappan är att skrika det alla redan tänkt

- JÄVLA skitvagn det här!

(mormodern såg lite generad ut men han hade ju rätt)

Fina katten.

Tintin kräktes i hallen. Ryssland gick fram. Jag skrek "NEJ!" för jag trodde att han skulle slicka upp det. Han skämdes och sen började han skrapa med tassen för att täcka över det (åh mitt dåliga samvete). Älskar den katten.

M:s bästa morgon.

Idag, innan M gick till jobbet, ålade Tintin sitt allra snabbaste fram till honom och han lyfte malligt upp henne. Han hade bråttom men stod gärna kvar för att se hur hon kämpade i min famn för att komma över till hans. S:et stod på golvet och studsade och ville också bli kramad av Tintin. M:s vinnarleende var fantastiskt. Jag såg att han ville skrika "hon vill HELST vara hos mig men okej!" men lyckades hålla inne det. Sen fick S:et syn på Salem al Fakir på GP så då glömde hon allt annat och ville bara sticka dit där han var.