Jag har medelst osötad sylt lurat i intet ont anande barn fruktgröt. Barnet har alla andra gånger nästan kräkts så fort denne fått in gröt i munnen (förstår henne - tål icke den konsistensen själv heller). Barnmorskan har beordrat oss att (nästan tvinga) få i henne gröt. Det här var sista gången jag försökte och det lyckades.
Det med sylten tror jag nog att jag håller ifrån barnmorskans öron. Hon har säkert åsikter om det. Hon har säkert åsikter om att Tintin bara ätit turkisk yoghurt till frukost de senaste veckorna också. Men vaddå. Hon gillar yoghurt. Hon hatar gröt. Dock gillar hon sylt så mycket att hon kan tänka sig att trycka ner gröt när hon ändå är igång. Win!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
mitt bästa tips angående att få i matvägrande barn nästintill vad som helst: hacka conference-päron, mixa, servera på gröt, som varannansked eller som efterrätt. sätter fart på magen också!
oh, glömde mellamomentet; koka de hackade päronen innan du mixar.
sv. tack för snäll comment :) Jag tycker också att idiotkommentarerna dyker upp när man minst anar det. Jag var tex korkad och inte allmänUTbildad (jo personen skrev så) nog för att förstå att Rambo är en film med viktigt budksap och jag skulle omedelbarts sluta upp med att uttala mig om saker jag inte vet ngt om! hahahaha! :)
jag fick i Filip gröt om jag blandade med katrinplommonpuré, som han älskade. sån barnmatsburk alltså. sån fruktpure i gröten borde väl vara okej på BVC också kanske?
Skicka en kommentar