fredag 12 december 2008

Ljuvliga fredag,

jag firar dig med att ta S till Nordstan och Clas Ohlsson. Ska bli underbart att trängas med andra idioter som är ute denna gråa eftermiddag. Ska svettas på spårvagnen och kämpa med barnvagnen, stå i kö och känna lukten av gubbsvett - alltsammans kommer att leda till den djupaste harmoni i mitt inre.

NOT.
Fuck.

6 kommentarer:

Anonym sa...

Idag följde jag med mamma på ICA. Hon tvinagde mig att gå utanför dörren. (jag trodde det räknades att jag måste ut sen när jag ska svira på premiären av Bygget ikväll i Åre) Och ICA var som taget ur en mardröm. Idelt tjockt med gamla gubbar som snöt sig, tanter som inte kunde bestämma om de skulle ha två eller tre apelsiner ("köp fem" ville jag skrika) och sen låååång kö. Jag ställde mig intill julmusten oich låtsades vara osynlig efter ett tag...

Anonym sa...

Hahaha. Måste man så måste man. Glöm inte att morra ;-)

Anonym sa...

Du fick det nästan att låta som ett trivsamt och fridfullt mission...

Rosa Hemmet sa...

ja visst kan man bli irriterad när man får trängas som en galen? Armbågar och knuffar och man kan tro att man har hamnat mitt i en rugbymatch! det är dock något som måste genomlidas.. Tur det bara är julhandel en gång per år! Ha en trevlig helg

Anonym sa...

Dina texter gör det möjligt att stå ut i denna jämmerdal.
Jag har nu läst igenom alla poster i din blogg från starten och jag
har upplevt en fysiologigsk process som kännetecknats av en rad
hastiga ut- och inandningar tillsammans med rytmiskt växelvis
spända och avslappnande stämband som tillsammans givit upphov
till ett karaktäristiskt ljud. Hahaha!

I klartext: Jag har fan skrattat sönder själva vocalismuskeln för första
gången i mitt liv.

Du är en ytterst begåvad skribent och jag hoppas att få glädjas många
gånger framöver.
Låt inte de höga förväntningarna utifrån hämma dig och känn framförallt
inte någon press att prestera ständiga höjdpunkter. Var sparsam med
inläggen när du känner för det.

Vi beundrare unnar dig en välförtjänt paus då och då om du bara
droppar en och annan pärla emellanåt.





Vilket fjäskande svammel...

Jag menar bara att många bloggar blir själva bloggaren övermäktig
till slut och glädjen byts till ett tvång att prestera ständiga "rekord".
Hamna inte där, utan bortse ifrån att du har massor av läsare.
Och skriv när andan faller på. Då är du som allra bäst!

Men, å andra sidan, vem fan är jag att ge råd? Jag ville bara tacka
för en skön upplevelse. Fortsätt blogga på ditt unika sätt och lycka
till med allt det där som kallas livet.

Med bästa hälsningar
Dr A. Gosskropp

Josefine sa...

Kajsa: Jag förstår dig precis. Det kändes som att jag själv höll på att gå upp i rök bara av att se horderna av människorna som strömmade ut och in ur nordstan fullastade med kassar. osynlighetstricket är nog en bra grej!

Maria: hahaha.... nä jag gjorde nog det. det till och med rök lite ur näsan tror jag.

Lilla grå: haha.. det var långt ifrån fridfullt. det var terror.

Rosa hemmet: usch ja. Och vi har inte ens börjat på julklapparna än...

Dr. A Gosskropp: Om din kommentar är på riktigt (vilket jag hoppas!) så är jag överväldigat glad för den (även om mitt självförtroende tror att det är på skämt). Verkligen verkligen en jättefin kommentar! Tack så hemskt mycket.