Sömnsvårigheter.

Jag kunde inte somna inatt. Antagligen för att vi gick och la oss för tidigt (ironiskt). Jag lyssnade på Knattetimmen i P4 med psykoterapeuten och barnmorskan Louise Hallin & psykologen Malin Alfvén. De pratade om hur det inte är för tidigt någonsin att prata om döden med barn. Att det är viktigt och att man bör låta den finnas med i vardagen på ett naturligt sätt. Sen sa de att man som föräldrar måste prata om vart barnen ska ta vägen om båda vuxna omkommer. Herre gud. Jag tjöt rakt ut till Mikael som låg bredvid och tittade på "roliga" youtube-videor att VI MÅSTE BESTÄMMA VAD SOM HÄNDER MED TINTIN OM VI BÅDA DÖR. Jag tror att youtube-nöjet säckade ihop lite där. Så nu tänker jag på det. Vart ska hon ta vägen då. Det måste vi bestämma. Jag tror att de har rätt men jag började nästan gråta när de sa att det är viktigt att prata om döden och inte väja för saker som att "en dag ska vi skiljas åt, vi kommer båda att dö". Det är ju såna saker man vill hålla på avstånd. Inte låtsas som att den finns. Men det gör den ju, döden. Ofrånkomligen. Det kan man vara helt säker på.