Ja, det här går ju bra.
Sockerförbudet känns okej. Var ute och sprang i regn (bästa tidpunkten att springa på - man känner sig som en hjälte) i 45 minuter. Känner mig pigg. Och glad. Knät håller än så länge (det pajades back in the day när jag sprang runt 1 mil om dagen) Rosenrot uppäten.
Till min nya effektiva och fina stil hör att ha en tygkasse i väskan så vi slipper köpa plastkasse varenda gång (det där med plasteko-kasse är bara blaj enligt någon miljöprofessor vid Göteborgs universitet.. måste kolla källan på det. såg honom i plus.) vi ska handla.
Till min nya stil hör även att säga till kvinnan som är skyldig mig allt eftersom hon fick mig (skoja bara!): min mamma att ringa mig varje dag så jag kommer ur sängen. Jag vet att energireserven är slut när jag varje dag vaknar vid 12 med telefonen i handen efter tre timmars snoozning.
Nu ska jag duscha, sen ska jag skriva, sen ska jag till dagis, sen ska vi köpa färg, sen ska vi måla, sen ska vi äta fullkornspastasallad a la mig, sen ska vi titta på Kalla fötter och lära oss allt om hur man inte bör göra i en relation, sen ska vi hamna i säng för sömn mm. Sen ska jag vakna pigg och glad klockan 9 senast.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
de har faktiskt ryckt upp sig, och ser ut att rycka upp sig ännu mer till våren. Bra där Bik Bok!
regn är sannerligen det bästa att springa i! man känner sej lite som rocky (ibland mer, ibland mindre, kan kanske tilläggas).
fiffi: hahaha... exakt. rocky är det jag tänker på men det vågade jag inte skriva!
Skicka en kommentar