2-årsdagen.

Idag för två år sen låg jag på Östra med värkar och väntade på att den där lilla skuggan innanför magen skulle bli verklighet. En dag står man med ett streck, en dag med en svart bild med en liten vit figur från ett ultraljud, lite mer än två år senare hänger man presentsnören på en mini-kickbike och bakar spökmaränger. Vissa val ångrar man aldrig aldrig. Jag är så otroligt glad för att jag vågade försöka mig på att få barn. Det bästa och finaste jag gjort.