torsdag 19 januari 2012

5. Something you wore

Ni vet hur det är. Vissa dagar är bara tysta. Som om man lindats in i vadd och bara hör saker på långt avstånd. Men man klär på sig och går ut. Precis som man ska. Och så orkar man bara precis det men inte mer. En sån dag är det. Häromdagen pratade jag med Kate om det där. Hur in i märgen ledsen man kan vara och sen när man möter grannen växlar man automatiskt över till det som vanligtvis är jaget utåt. Efter några sådana dagar är man trött. Och trött är jag nu. Men jag klädde på mig. Och gick ut. Precis som sig bör.

Kolla! Jag blev enbent också. Vilken dag!

13 kommentarer:

Sara sa...

Och ändå blev det så snyggt! My god, de där dagarna har jag skitiga jeans och solkig urtvättad tröja på mig...

Johanna sa...

Men ohlala, värsta snygga blev du också minsann! Såna dagar brukar jag bara orka klä på mig sunkkläder. Bra jobbat!

Och kram på dig.

(Och nu ser jag att sara skrev typ samma, ej meningen att härma).

Lisa sa...

Vad snygg du är!
Och eh ja, jag säger som de andra - sunkkkläder är det som gäller dagar som såna.

Bondhustrun sa...

Du är så foxy!

Fifi sa...

Ja, man blir så in i norden trött av att hela tiden försöka ligga i normalläge, fast man bara vill vara i gråtläge. Du var i alla fall himla snygg!

Josefine sa...

Men HERRE Gud människor! Tusen tack! Jag blir så glad. Ni anar inte. På riktigt. Tack.

Anonym sa...

Jag instämmer i kören - vilken snygging! Och det här var alltså på en dålig dag?!

/Anique

Anonym sa...

gorgeous. och hög igenkänningsfaktor på tröttheten & växlingarna

/T

Anonym sa...

OMG. Exakt en sådan dag har jag idag. Men jag har inte kunnat sätta fingret på det och förklara hur det känns, inte för min kompis som ville att jag skulle komma förbi (ORKAR INTE) inte för min sambo som vill väl och säger "det kanske vore bra att komma iväg lite?". Men du formulerade precis det jag känner just nu. Som du säger, när man har haft ett antal sådana där dagar på rad blir man helt.... tom. Precis tillräckligt med energi för att gå ut i världen och ta på den där masken ovanpå den oändliga ledsenhet.

Tack, jag känner mig mindre ensam helt plötsligt!

Kulturkoftan sa...

Men det är ju den bästa bilden som tagits på dig nånsin! (Jag sparar den i min "Blandat"- mapp och hoppas att det är okej) VACKRING!

Josefine sa...

Haha... oj oj oj! Tack allihopa! Mycket fina ord var det. Och det blev jag mycket glad för.

Och visst koftan! Spara bilden

Alex sa...

haha

emster sa...

mygod vilken pudding du är. i say tevejournalist på dig.