Jag har börjat tänka jag på att jag fyller trettio om två år och att jag inte på något sätt är nära att sluta använda vansinniga färger på nagellacket eller strumpbyxorna. Jag vet inte varför jag skulle sluta med det heller. Det är bara en känsla jag har: att jag borde bli lite mer.. vuxen. Men varför skulle jag? Som om vuxenhet har med nagellacksfärg att göra. Också ser jag att jag ser äldre ut nu. Flera år äldre än för ett år sedan. Det kanske är de berömda småbarnsåren som skurit några linjer i pannan på mig. Sak samma. Jag trivs med det.
tisdag 12 oktober 2010
Att åldras med färg.
Jag har börjat tänka jag på att jag fyller trettio om två år och att jag inte på något sätt är nära att sluta använda vansinniga färger på nagellacket eller strumpbyxorna. Jag vet inte varför jag skulle sluta med det heller. Det är bara en känsla jag har: att jag borde bli lite mer.. vuxen. Men varför skulle jag? Som om vuxenhet har med nagellacksfärg att göra. Också ser jag att jag ser äldre ut nu. Flera år äldre än för ett år sedan. Det kanske är de berömda småbarnsåren som skurit några linjer i pannan på mig. Sak samma. Jag trivs med det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Äsch, klart man inte ska sluta med det, även om jag håller med. Det finns vissa outtalade krav på hur man bör se ut vid en viss ålder.
Roligt nagellack är ett måste. Hur ska man annars orka med vardagen?
Kanske är det roliga nagellacket, som jag (snart 32) också använder, just ett ålderstecken...
Snart 31 och börjar åter igen snegla på de skrikiga färgerna i nagellackshyllan. Kör hårt. Ålder är bara en siffra.
Äh, lägg ägg. Att vara vuxen är att vara som man själv vill vara. Lyssna på gamla kloka Mirijam som har nagellack i all världens färger och fyller fasliga 31 om två månader. Och jag har inte ens fått nån unge än.
jo tjena: ja, jag kommer säkert använda samma färger när jag är sjuttio. men det har smugit sig in nån känsla av att jag ser barnslig ut. men det är såklart enbart dumt. man gör ju som man vill!
messa: ja det är ju det. jag älskar nagellack i alla färger. nån dag räknade m ut hur mycket pengar jag har nagellack för. det var en resa ungefär. känner mig nöjd med det!
caroline: haha.. ja det är det kanske för jag började inte måla naglarna så här fanatiskt förrän för några år sedan.
sofia: helt sant!
mirijam: då lyssnar jag på dig! mycket bra. kloka kvinna!
Allt är relativt: Jag har barnbarn som är 10 år. Kände mig gammal när jag var 30-40 men så förändrades livet och nu känner jag mig yngre o vackrare än någonsin. Är vältränad,smal,har hittat min stil. Ålder är bara siffror, lusten till livet är drivkraft och intresse för att hålla sig snygg, sexig o smart. Kolla Birgitta Stenberg, hon har svart nagellack, älskar att sladda med fyrhjuling. Hon skulle inte banga för att ta på sig lila strumpbyxor.Hon är snart 80 och så jävla vacker, cool o sexig. Så länge jag känner lusten behåller jag mina blodröda, rosa eller svarta naglar. Som mitt barnbarn säger "farmor, det jag älskar mest med dig är att du är så oseriös" Sicken komplimang!
Inte behöver du sluta med det! Jag har fyllt trettio och har inte slutat. Och min dotters dagmamma är en förnuftig kvinna över fyrtio, men hon har minsann olika färg på naglarna flera gånger i veckan. Blått och grönt och glitter och små klistermärken och jag vet inte allt. Så fortsätt du.
Öhh, jag startade Nailmail året jag fyllde 30, inte sjutton brydde jag mig om att begränsa mig till tramsiga rosa färger? Nejdu, jag har alltid skrikiga färger och jag älskar det!
Det är bara 29-åriga tjejer som nojjar, när man väl fyllt 30 trivs man med det.
Hej, jag är 43 år och färgar håret och målar naglarna, har färgrannna converse, har doc Martens.
Det är så nutidens tant ser ut.
Skicka en kommentar