Jag sa tidigare att jag skulle till affären och köpa kaffe. Men sen visade sig att jag helt enkelt inte orkar. Under tiden har M arbetat upp ett sug efter.. något. Glass såklart. Ska du gå snart? frågade han. Nej, sa jag. Nähä, sa han surt. Vaddå då? Nä.. jag tänkte... Vad tänkte du? Ja att jag vill ha en strut. Gå själv då! Nä men jag hade räknat med att du skulle gå.
Tystnad i några minuter
Så du ska alltså inte gå? sa han. Nej, jag orkar inte, sa jag. Nähä. Gå själv! sa jag till honom igen. Nej, sa den bittre, vi kan väl lika gärna lägga oss då.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Så är det. Ingen glass-inget liv.
Haha fan jag dog en smula där, snacka om hög igenkännelsefaktor på den! Ja ba: Martin duu måste lästa det här! Han ba: Men vafan det där var ju vi typ igår!
sofia: ja det är nog så om man är glassmissbrukare!
lisa: hahaha.. skönt att höra att det är fler som har det svårt på hemmaplan ;)
Skicka en kommentar