Rävsax.

Efter vårens gårdsstädning där ingen märkte att vi skrubbade ren hela äckliga tvättrummet skiter vi idag i att gå ut när det är dags för höststädningen. Sist stod en liten unge och kastade ner spadar och hinkar på Tino när hon låg och sov medan vi var nere i tvättstugan. Bredvid stod ungens mamma - som INTE sa till sitt barn.

Det sura med vår gård (vi har utgång åt två men den ena är den vi "tillhör") är att de som bossar över den inte hälsar när man säger hej. Det har gjort oss lite mindre sugna på att delta i gemensamma aktiviteter.

Idag stannade vi således inne och tittade på I Annelie och åt frukost när det egentligen var dags att ge sig ut. Sen insåg vi att vi ska iväg och lämna Tino hos farmor och farfar och därmed behöver barnvagnen som är i barnvagnsrummet. För att nå dit måste man korsa gården där alla livsfarliga skitduktiga grannar städar just nu. Vi har klunsat om att ta dödsstöten att hämta vagnen. Jag förlorade. Jag kommer inte hämta vagnen. Ingen vill hämta vagnen. Vi är fast i lägenheten. Vi överväger att ringa någon kompis som kan komma hit och ta ut vagnen åt oss och möta oss på andra sidan.

Det är svårt att vara vuxen.