onsdag 8 juni 2011

Rosé & Karl Ove.

Ungarna somnar sent. Det är för ljust och det är för varmt. Vi drack en balja rosé ute på gården innan medan de kutade runt mellan husen. De är skitiga och hur fina som helst när vi kommer in igen. Jag har inte hunnit blogga för.. ja Knausgård helt enkelt. Jag kan inte slita mig. Elva sidor använder han, och det som en jävla författargud, för att beskriva sin förstfödda dotters födelse. Jag storgrät. Jag kan inte påminna mig om att jag läst en så stark och vacker skildring av hur det är att vara den som står bredvid under en förlossning.

- En flicka, Karl Ove, sa hon. Det blev en flicka.
Hon hade långt svart hår som var klistrat mot skallen. Huden var gråaktig och vaxartad. Hon skrek, jag hade aldrig någonsin hört ett sådant ljud, det var min dotter som lät och jag befann mig i världens centrum. Runtomkring oss var allt tyst, runtomkring oss var allt mörkt, men där vi befann oss, barnmorskan, praktikanten, Linda, jag och det lilla barnet, där lyste det.

2 kommentarer:

Johanna sa...

Å, blir sjukt lässugen.

Josefine sa...

Ja spring och köp!