Johanna frågar.

Johanna frågade efter mitt bästa tips för att hålla kärleken vid liv.
Bråka mycket och se många bra tv-serier. Nej. Men jag vet inte om vi har det annorlunda än andra. Vi tjafsar om struntsaker, blir sura när vi är trötta, bråkar om uppdelning av hushållssysslor. Men för det mesta har vi det väldigt bra. Det går upp och ner som för alla andra. Ibland är man bara... trött och det avspeglas i relationen. Men jag tror att vi har en stark grund. Jag älskar honom och har svårt att se hur jag skulle kunna leva med någon annan människa. Hur vansinnig jag än kan bli på att han slänger sina kläder i en vas i sovrummet i väntan på att bära dem till smutskorgen och att han är svår att prata med när han har en skärm i ansiktet och hur arg han än kan bli på mig när jag blir omotiverat arg för mindre saker så fungerar vi extremt bra tillsammans. Jag älskar att vara med honom. Han älskar att vara med mig. Och vi har kul när vi är det. En av de viktigaste sakerna, förutom de uppenbara som att ge varandra eget utrymme osv, är nog att ha något gemensamt i vardagen. Det behöver inte vara så komplicerat. Det räcker att gilla att se på tv-serier tillsammans. Att ha något som inte kräver att man skaffar barnvakt, spenderar en massa pengar eller annat utan något som faktiskt går att göra lite när som helst. Och det som seglar över alltihopa som en  fet gyllene regel är att man måste prata och vara intresserad av den andres liv. För man har ju faktiskt två olika liv och de måste få ta lika mycket plats. Om man inte blir sedd av den man lever med, på riktigt, finns nog risken att man försvinner. Något av det bästa jag vet är när vi äter middag på fredagar, dricker ett glas vin och hänger kvar vid köksbordet i evigheter medan barnen leker och vi bara pratar pratar pratar.