fredag 11 november 2011

Anna frågar.

Hoppsan hejsan. Jag hade ju helt kortslutning och länkade till fel Anna. Baba babies-Anna skulle det ju vara såklart!

1. Vill du ha fler barn?
Nej, jag tror inte det. Det känns som att det finns en förväntan på det. Särskilt nu när vi är inne i den tiden där många verkar resonera "nu är hen 2 år. Perfekt ålderskillnad om vi blir med barn nu.".Jag är så glad i vår vardag nu när Tintin är större, mer självständig, en egen alldeles obändig vilja och en utveckling som går i rekordfart. Jag förstår inte hur jag skulle orka eller hinna ta in allt det som händer i hennes liv just nu om det fanns en bebis i hushållet också. Vi har två barn. Det klarar vi av. De får uppmärksamhet och badar i kärlek. Rent praktiskt fungerar allt bra. Två barn är liksom inga större problem att ha hand om ens när jag är ensam någonstans med dem. Nu är i och för sig S:et redan 7 år (snart i alla fall) så henne kan man ju förklara saker för "vänta här nu" och "spring inte iväg" "kan du bära den här kassen". Ja, det där är ju ren krass praktisk verklighet. Nu tror jag inte att det är sådana saker som styr hur många barn man försöker få heller men när jag resonerar kring barn så tänker jag så här: vi klarar av att ha två barn på ett bra och fint sätt. Varför ska vi försöka få fler ända tills vi känner "nu orkar vi inte fler barn". Det känns perfekt som det är nu. Jag har inget sug efter fler barn. Vi är en så himla... bra familj nu. Älskar den precis som den är och vill inte förändra den alls. Man ska såklart aldrig säga aldrig. Jag trodde faktiskt att det skulle komma ett bebissug när Tintin blev större men ju längre tiden går desto mer tänker jag att så här som vi har det nu... vi kunde inte ha det bättre. Men det ska tilläggas att jag och Mikael inte är helt överens i den här frågan.

2. Hur bor ni?
Vi bor i en 2,5 som fungerar som en 3:a. Den är egentligen lite liten för oss men jag älskar att bo här. Man kommer in i hallen, badrummet rakt fram, till höger är det kök och matplats  med stor öppning in mot vardagsrummet. En halvtrappa ner från hallen kommer barnens rum. Det har konstiga vinklar och vrår. Huset är ett gammal landshövdingshus och vår lägenhet är en gång i tiden sammanslagen av två mindre lägenheter. Efter pardörren kommer mitt och Mikaels sovrum som är stort och ljust med en fin garderobsvägg som vi trodde skulle svälja allt (det gjorde den inte). En dag kommer vi att få byta rum med barnen men det håller vi på ett bra tag till. På 80-talet fanns det två fungerande kaminer i vår lägenhet men dem var det något snille utan smak som slog ner för att få mer plats. Vi kommer att bli tvungna att flytta i sinom tid men det blir inte förrän barnen behöver ett varsitt rum.

10 kommentarer:

Mirijam sa...

MÄH! Nu blev allt bak och fram! Jag var helt säker på att det var tvärtom, att köket var till vänster. Sjukt att man kan vara så säker på hur folk bor utan att ha varit där"

Arne sa...

jag hade också köket till vänster.. :)

A sa...

Inte för att det gör mig ett skvatt, men hallå! Det där var ju MINA frågor! :)

A sa...

Och tack för svaren. Första var som jag trodde, andra var inte alls som jag trodde och jag får fortfarande iiiiinte riktigt ihop er lägenhet i mitt huvud, men den låter häftig!

Lisa sa...

Det här med frågestund var verkligen ett kul initiativ och jag läser med stort intresse (och nyfikenhet) dina svar.
Jag tänkte också fråga hur du och M träffades, men såg att någon annan redan gjort det. =)
Och väldigt intressant att höra ditt ställningstagande kring ett barn till eller inte. Jag tycker du resonerar väldigt förnuftigt. Och jag blir inte riktigt klok på att folk nästan tar för givet att man ska skaffa en unge till när den stora är typ 2. Sen att vi gjorde precis så är ju en annan sak. ;)
Också måste jag bara säga att jag tycker ni verkar vara en så fantastiskt mysig liten familj, förstår till fullo att du är nöjd med den precis som den är.

Tinalinatiny sa...

Intressant att läsa om barn-frågan.. & precis som Lisa skrivit så resonerar du otroligt bra tycker jag.

En annan fråga, det är väl ungefär fem år mellan S:et & Tintin, vad tycker du om den ålderskillnaden på barnen? För- & nackdelar?

Fifi sa...

Det är lustigt det där att folk utgår från att man vill ha fler barn. Redan på BB började de prata om "när vi vill ha nästa barn" och jag ba' "ni menar om?" "nej, ni kommer att vilja ha fler".

Sofia sa...

Jag känner igen mig så himla mycket i att vara så glad i vardagen nu när Knappen blivit lite större. Tanken på att redan skaffa ett till (som många av Knappens dagiskompisars föräldrar gjort) ger mig ont i magen av återhållen panik.
Jag tror att jag är en ganska bra mamma till Knappen. Men jag vet att för att kunna vara så bra som möjligt behöver jag egen-tid och utrymme, inte bara för mig utan för oss alla, att göra saker oberoende av varandra. Att ha en bebis nu, när det där tiden och utrymmet börjar återvända efter förra bebis-tiden... Supernej.

jos sa...

Låter som ett sunt resonemang angående barnfrågan. Jag önskar att jag kunde känna så, för nu är det verkligen helt perfekt. Två barn, helt lagom. Men, jag blir liksom lite ledsen av tanken på att vi aldrig mer ska ha en bebis. Sen kanske jag hinner ändra mig, vill inte ha en till förrän om flera år hursomhelst. Kul med frågestund!

Josefine sa...

Jag älskar när ni berättar om er själva här! Alla fina människor som delar med sig. Blir alldeles rörd.

Och jag får väl göra en liten ritning över vår lägenhet och fota. Haha.. då får ni se mina kunskaper i att teckna också. Fy fan.