tisdag 6 oktober 2009
Det går långsamt långsamt.
Det här är en bekväm och skön tillvaro. Jag går upp. Dricker smoothie. Äter en macka. Läser tidningen utan att behöva slåss om att få läsa första delen först. Pussar M hejdå när han lyckats släpa sig upp från sovrummet och ska iväg till jobbet. Sen lägger jag mig i sängen igen och lyssnar på radio medan Ryssland biter mig i fötterna. Tittar lite på spjälsängen och undrar när den lilla ungen ska bestämma sig för att komma ut och sova där i stället. Sen sover jag och Ryssland en timme till innan vi går upp och äter våra andra frukostar för dagen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Åh va mysigt! Det finns ju nästan inget bättre än att sova med en katt, jag saknar min Jansson, vi låg alltid sked....snyft!
Det låter helt klart som är dräglig tillvaro. Hoppas den lill* vill komma ut & göra er sällskap snart.
Åh gud vad jag vill ha sovmorgnar jag också...
Efter att ha varit sjuk i 6 veckor kan jag inte riktigt känna den där härliga känslan med sovmorgon längre. Det är synd, det är en härlig känsla.
härligt. snart kommer bebisen o myser med er :)
det är inte lika mysigt o ha långa sovmornar o två frukostar när man är arbetslös, känns mer som man får ångest o liggsår så :p
åh, andrafrukost åt jag också när jag var gravid. och så brukade jag skriva brev till bebisen i en bok som jag sparar tills hon blir stor.
Skicka en kommentar