Nu är det snart dags för efterkontroll (en sån man går på för att kolla att allt är som det ska efter förlossning). Jag tycker att det känns lite läskigt - det är väl aldrig härligt att gå på gynekologisk undersökning men det känns lite extra olustigt den här gången. I mitt fall är det inte ens så farligt för det gick väldigt bra allting. Ett stygn (hallellujah!) och inga andra direkta blessyrer.
Jag säger i alla fall till M att jag tycker att det känns sådär. Han tycker att det är väl inget att oja sig för. Då förklarar jag för honom att hans dotters huvud med påföljande kropp kom ut där för inte alltför länge sedan. Det tycker han i och för sig låter mindre trevligt. Sen frågar jag honom om han sett instrumenten de använder. Jo det hade han gjort. De ser inte så trevliga ut säger han. Han såg sådana innan förlossningen. Plötsligt låter en efterkontroll inte så jävla mysig för honom heller. Då känner han att han vill stötta mig. Peppa mig. Säger:
"ja det såg ju ut som en cykelreparation! med de verktygen..."
Nu känner jag mig givetvis jättetaggad inför att gå på efterkontroll.
Bake My Day Julkampanj
6 dagar sedan
10 kommentarer:
Mig undersökte de aldrig på efterkontrollen. Bara frågade. Helt ok! Håll tummarna för det kanske!
Superpepp av M!
haha, myyys.... jag minns inte om de kollade så noga, men barnmorskan stoppade upp fingrar och bad mig knipa. Det är det jag minns... och att man kände sig lite ofresh av det där blödandet hur länge som helst efteråt? LYCKA TILL!
lillagrå: nämen.. vilken lyx! misstänker att jag inte har samma tur.. Men tack!
30+: ja han är bra på det!
lillräven: hahaha.. precis.. Ja det där blodet alltså. Det var heaven när det tog slut för två tre veckor sedan. 9 månaders frihet från mens. 4-6 veckors straff-mens efteråt.Kul konstruktion..
Hahaha stöttande av honom
jaha, då vart man felciterad igen. Jag sa faktiskt att "det såg ut som när man byter däck på en cykel", syftandes på de där små verktygen man använder för att gränga av däcket och få ur slangen. :)
Jag ska hårddrilla min dåvarande partner när jag skaffar barn att alltid säga RÄTT saker när det gäller smärta, underliv och farliga verktyg. Helt allvarligt. Vanliga undersökningar får mig att vilja gråta. Kommer ju bli spritt språngande annars.
ETT stygn?! Hur lyckas man med det? Buhu..*darrar med underläppen*
Jag tackade nej till själva undersökningen, inte för att jag inte ville veta hur det stod till där nere, utan för att jag av någon anledning hade råkat få med mig en åtta veckor gammal gnällspik dit. Men jag bad tjejen som tog cellprovet någon månad senare att kolla lite extra noga istället.
Jag var jättenervös för att bm skulle säga att allt inte satt där det skulle. Att saker hade flyttats runt. Haha jag vet. Jag är knäpp. :P
I vilket fall. Allt gick jättebra och undersökningen tog knappt en minut. :)
Kram
Skicka en kommentar