Idag blev det ett jobbigt besök på BVC för M. För det första hade han bara hunnit dricka en kopp kaffe innan vilket inte på något sätt räcker för att väcka liv i honom en vanlig tråkig tisdag. Sen bara fortsatte helvetet.
Han upptäcker plötsligt att jag har på mig ett par av hans strumpor. Plötsligt skriker han "WHAT???" där jag sitter i godan ro och väntar på vår långsamma barnmorska. Han pekar hysteriskt på mina fötter och jag fattar verkligen ingenting. Vad är det med dig, frågar jag. Du har mina strumpor säger han upprört. Jaha, vad är det med det då? Jag hade bråttom och tog ett par i högen bara. Då förklarar han att de är hans BÄSTA strumpor. Hans älsklingar. Och dem sparar han "ALLTID till sist". Jag antar att han menar som att man sparar det innersta i kanelsnurran till sist. Men hallå? Ett par strumpor? Men med ett sådant analt intresse för kalsongvård är det kanske inte så konstigt att man lägger upp strategier för hur och när man använder sina strumpor heller. Det har kanske med matchningen med underkläderna att göra.
Efter det fick vi komma in till barnmorskan. Då var M redan skakad. Då händer det värsta. Tintins navelstump ramlar av. M nästan svimmar. Barnmorskan börjar rota runt i naveln och det luktar i sanning skitäckligt. M börjar gå runt i rummet och gestikulera för sig själv. Han gnyr och får han sätta sig ner och barnmorskan erbjuder honom att få ett glas vatten (vilket det verkligen syns att han behöver). Det vill han dock inte ha eftersom han väl vill försöka framstå som en hård kille som minsann inte behöver dricka vatten bara för att han är sekunder från att svimma. Så han bara sitter där i sin tygklädda stol och stirrar på mig som om jag kan göra något åt situationen. Sen gnäller han om att han inte kan titta på den och vi tycker alla synd om honom . Haha.. det gjorde vi inte. Det gjorde ingen. Vi tyckte att han var en fjant. Kan slå vad om att barnmorskan gick på lunch sen och berättade om mesen som fick sitta i en stol och vila för att hans dotter tappade naveln.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
18 kommentarer:
Ha ha ha!!!
Inlägg som de här är ju fantastiska! (Eller så kanske det är M som är fantastisk som gör sakerna i verkligheten...)
Ha ha ha!!!
Alltså hur kan man fortsätta att vara kräsmagad för en grej som den där om man varit med i ett förlossningsrum?
M, jag hoppas Muffin överdriver med några tusen procent. ;-)
Det är bara en sak jag därmed funderar över; hur i all världen överlevde han förlossningen?
Det här är SÅ roligt! Skrattar så fort jag bara tänker på det!
Haha alltså, jag kan bara fundera över en enda sak. Om M inte riktigt pallade att er dotters navelstump trillade, hur fasiken överlevde han förlossningen?
jag har trosor som jag sparar till sist. dvs, till jag ska gå på krogen o få med mig ett ragg hem.
som tur är så lånar inte sönerna mina trosor, än iaf.
däremot brukar de använda mina knästrumpor som fotbollsstrumpor ibland.
jag kan iaf förstå att M blev lite upprörd över den rubbade strumpordningen!
Hahah! Jag undrar precis som alla andra hur kan överlevde förlossningen? ;)
Vad det gäller strumpor är jag helt tvärtemot. Jag tar alltid dom bästa först. Men precis som Nostalgia skriver sparar jag på mina bästa trosor, till helgen typ, haha.
Åh, tack för skrattet!
/u
jo det här med födslar, effekter av födslar, naveltappande, spruttagande osv är ju helt klart jobbigast för fadern. Ser vi till föregående inlägg undrar jag om stackars s:et får komma över tröskeln.....
Men tack för dagens skratt, det behövde jag/Linda
Och så har han gjort det igen.
Och igen.
Underbart. Blir inte så förvånad över det där strumporna med tanke på kalsongfixeringen, däremot är jag rätt fascinerad av denna underklädesbesatthet.
Fnissar igen åt navelstumpshändelsen. B är i och för sig rätt klen när det gäller sånt där också. Kan inte läsa om bröstcancer (skoluppgift) utan att bli så svag att han inte orkar hålla upp boken. Kan inte torka upp hundkräks utan att kräkas själv. Kan inte känna sin egen puls utan att vekna. Så jo, jag känner igen det där, men på förlossningen var B en orädd hjälte, stark som få!
Men här måste jag som en del av det manliga släktet poängtera trosornas snygga respektive icke snygga vara.
Vi vet mycket väl att de trosor ni har på er vid en eventuell sammandrabbning av ragg är de snyggaste/sexigaste ni har, och därmed inser vi också att den enda magi som återstår i avseendet är att se hur långt skalan går åt andra hållet, dvs måndagsvarianten.
Tänk chocken för oss om ni istället körde på mellanvarianten. Det skulle ställa saker upp och ner.
doktoranden, mina snyggaste ÄR ganska vardagliga. så, om nån kille får för sig att följa med hem, o ser de HAN tror är mina snyggaste, så tänker han kanske; woho, hon kommer ha snyggare o snyggare trosor allt eftersom.
då kanske man har större chans att få en andra dejt alltså?
Haha, underbar läsning. Fast jag måste nog hålla med stackars M i detta. Visst verkar han "lätt" överdriven i sin hysteri för äckliga saker, men just navelsträngar, urk! Jag har inga problem med äckliga saker, men just navelsträngar tycker jag är skitäckliga. Jag blundade när maken skulle klippa navelsträngen på våra båda förlossningar. På första var den så kort att jag inte var så nära, men med tvåan fanns det typ tre meter och de envisades med att den skulle klippas brdvid mitt huvud, fy f-n. Men därtill att svimma för att stumpen sen lossnar, haha.
Jag har fått order om att skriva att jag överdrivit men eftersom jag jobbar i sanningens tjänst kan jag tyvärr inte skriva något sådant. Däremot kan jag tillägga och M lider av navelsträngsfobi de luxe (som Nipe här ovan men tusenfalt värre) somgör honom till ett hjälplöst kolli vid kontakt eller åsyn av navel alt. navelsträng. Nu när jag tänker på det.. hur FAN gick det till när han klippte strängen Hmm.. tror att det bara är själva naveln på magen som är problemet. Inte strängen.
Sen får jag tillägga att han klarade förlossningen alldeles galant. Han var faktiskt på alla sätt och vis FANTASTISK. Hade inte klarat av det utan honom. Han är bäst i världen trots att han är livrädd för navlar!
Haha! Tappar de naveln? Jag hade nog också blivit lite skakad... ;-)
Jag har också "bästa" strumpor, som jag sparar till sist, eller iaf tänker igenom vilken dag jag ska ha dom...
Hahaha!
Det här började som en riktigt dålig dag, men seriöst, jag skrattar så att ögonen rinner. Du får hälsa M och tacka för att han räddade min dag!
kram
Skicka en kommentar