Imorgon fyller lilla S:et 5 år. Hon har haft en diger önskelista: pysselsaker, dagbok, pyjamas med drake, tröja med robot, spel, böcker, pil och båge mm mm
Men så när jag hon och Tintin promenerade hem från dagis en dag tog hon mig andäktigt i handen och sa
"Det enda som skulle göra mig glad... bara en sak i hela världen.. är att få se en nyfödd kattunge. Hålla i den. En helt ny. Det önskar jag mig. Bara det."
Jag höll på att svimma av hennes plötsliga önskan. Hur otroligt ointressad hon var av det materiella. Att hon ville ha något så enkelt. Hon ville ju inte ens ha kattungen. Hon ville bara hålla den. Se på den.
Men det gick över sen när vi gick in i en butik..
"och sen vill jag ha en sån en sån en sån en sån. Och en sån en sån och en sån."
Vi har i alla fall helt emot all intelligens och förnuft köpt en gitarr till henne. Ja herre gud. Så otroligt idiotisk. Alla som bor med barn vet att det gör man bara inte. Inga instrument. Inga leksaker som piper eller låter på något som helst sätt egentligen. Men nu har hon gått runt och spelat luftgitarr i flera veckor (ja till och med till Gyllene Tider - det finns inga gränser för vilken musik hon vill lyssna på) så vi gjorde det i alla fall. Som vi ska få ångra detta tilltag. Jag minns med fasa den första present jag köpte till henne: en liten keyboard med inbyggda fruktansvärda melodier och blinkande lampor. Man ville slå sönder den fem minuter efter att hon fått den (de första fyra minutrarna ägnade hon åt att ta reda på hur man satte igång den).
Men man ska ju stödja sina barns intressen. Det ska man. Så från imorgon finns det inte längre någon vila för våra öron. Hoppas att hon blir en grym gitarrist i framtiden som tjänar ton med pengar (som hon vill ge till oss som stöttade hennes dröm redan från sekund 1).
Spelar vi tennis?
1 år sedan
13 kommentarer:
Du kanske ska investera i riktigt bra öronproppar till dig och M också?
Årets Julklapp = Hörselkåpor?
Respect.
Av nån jämra anledning har vår stenhårda antinoise-policy börjat naggas i kanten. Senaste tillskottet är en "prinsesstelefon" från Disney. Den låter på ren svenska vedervärdigt. Men är godkänt i vårt hem eftersom våra killar får sig lite genuskorrekthet till livs. Men Disney alltså? Vafan? Leksaker som låter? Som dessutom påminner barnen om sin existens om man låter de stå ifred i två minuter. Vafan?
Ni ska dock ha respekt för ambitionen att stärka det musikaliska intresset. Lycka till. JO JAG SA LYCKA TILL! *lomhörd*
Haha, bara hålla kattungen.. Så söt!
Ässch, det kunde varit värre! Var glad att ni inte köpt en trumpet eller ett trumset. DÅ hade ni ångrat er.
Det där med kattungen sa hon säkert bara för att mjuka upp dig innan ni gick in i affären :)
Vår leksaker-som-låter-policy innebär kortfattat att analoga leksaker (typ trummor, marackas och liknande) är ok och att leksaker med batteri (typ Disney-telefoner) inte är ok, egentligen mest för att vi inte orkar hålla på att köpa batterier. Vi är båda ganska bra på att stänga öronen. För allt utom gnäll, så vårt "misstag" var ju så att säga redan ett faktum långt innan hon började intressera sig för leksaker.
Jonnas princip låter finfin tycker jag. Sen har jag ju insett att många av de där "jag ska/vi kommer att" som jag var så säker på innan vi fick barn gällde just innan vi fick barn. Jag vet inte om det är jag som är karaktärslös nu eller om jag var naiv då. Hur som, lycka till, starta ett band!
Det får mig att tänka på min kusin som när han var i hennes ålder önskade sig en luftgiftarr i julklapp. Han trodde att om det finns luftgevär finns det ju luftgitarrer. Helt logiskt. Nu är det ju väldigt svårt att slå in en luftgitarr så hans föräldrar köpte en vanlig gitarr honom. Och han blev skitförbannad. Han ville minsann inte ha någon vanlig gitarr i trä, utan han skulle ha en luftgitarr och därmed basta.
Jag fick en blockflöjt i plast när mamma, pappa och jag skulle på semester. Vi åkte bil och färja till England från Umeå och jag underhöll heeela resan! Mamma höll på att bryta ihop. Jag hittade igen flöjten nu när jag flyttade, så det var ingen som förstörde den, råkade tappa den eller backade över den med bilen =)
Sötaste S:et! Hålla kattunge. :)
Tur att det inte var trummor hon ville ha i alla fall! Haha! :P Kram
Jag kan bara säga: ni är galna!! Tihi!
Grattis till Lilla S:et idag! Känner ni ingen med kattunge..? Det var ju en så himla gullig önskan!
I fick gitarr i julas och när hon insett att man tränatränaträna för att kunna spela en låt gick hennes entusiasm över en aning. Nu är det däremot trummor som gäller. Jag är tveksam. B är definitivt tveksam. Grannarna är säkert helt emot.
Kram!
Oj, vilken fin önskning hon gjorde, kattungen alltså!
Ang. gitarren: önska er hörselskydd i julklapp!
Grannen kom hit idag kl. 20:50 och bad mig att sänka musiken. Jag lyssnade inte jättehögt, inte jättelågt heller, utan så där som man gör lite titt som tätt. Jag svarade hur trevligt som helst att jag genast skulle sänka, varpå hon bad mig om samma sak igen. Jag svarade lite trevligt att jag skulle sänka. Hon stod bara kvar och tittade på mig och sa till sist att hennes barnbarn ofta är hos henne och att ungen blir rädd för spöken när hon hör en massa ljud härifrån...Grattis, tanten har överfört sina nojjor på barnbarnet...
Kram
Skicka en kommentar