Här står en man som enligt egen utsago är en gudabenådad sparare. Han slösar inte. Köper han någon gång något så är det en "investering". Så ser han det.
Jag ser en man som mår som bäst när han får göra av med pengar. En man som inte alls kan spara. En man som tvångsmässigt går till butiker när han bara har några hundra spänn kvar och två veckor kvar till löning och plötsligt "behöver" ett nytt playstation-spel.
Här står han alltså. Redo för tur på stan med barn i vagn. Han har just skrikit att han ju inte behöver köpa någon höstjacka. Nä, han har ju redan en snygg! Det är ju rent utav IDIOTISKT att slösa mer pengar (köpte nya kängor igår för 1200 kr. "Ska inte köpa mer den här månaden".) Han ska bara titta.
Några timmar senare hör jag misstänkt prassel från hallen. In kliver Spara som strösslar pengar kring sig som Slösa. Tre kassar har han. En höstjacka ("alltså den satt så snyggt. Och dessutom kan man ta av kragen så blir den så där avskalad. Och jag skulle ångra mig annars. Jag var tvungen!"), en collegetröja ("den här kostade bara hundra spänn.. hade jag köpt den nån annanstans hade den kostat 600!" okej så du sparade femhundra då? "ja, det gjorde jag verkligen"), en långärmad ("ja men den här har ju letat efter.. länge.. har jag letat efter den") och en tshirt ("den är randig.. och sjysst. Och snygg. Dessutom blev det 1500 kronor för allt. Det är ju jämnt och så.")
Men nu ska han spara. Vänta till nästa månad. Han har bara sett några sjyssta skjortor och ett par brallor. Och något cowboy-spel. Inte något mer än det. Bara den där Tom Waits-boken på Bengans. Men det är nog allt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Jamen, jackor och sådant - det är ju seriösa saker! Inte kan man motstå en perfekt jacka? Eller ett riktigt fynd? Och det är väl klart att man måste prova ordentligt? Och sådant tar tid!
Skicka en kommentar