torsdag 31 mars 2011
Nej tack rymden.
Vi såg, eller försökte se, "I rymden finns inga känslor" igår. Vilken skitfilm. Efter första scenen fattade man ungefär vilken nivå det skulle ligga på (låg, mycket låg) och sen gick det utför. Maken till banal och putslustig framställning av asperberger får man väl leta efter. Åh vad kul. En kille med aspeberger som måste ha alla saker runda och har en snurra med schema över hur saker ska göras... HAHAHA. Eller nej just det. Det var ju inte så himla kul. När det gått tjugo minuter och de vevat samma scen, men i olika former, av hur huvudkaraktären (en extremt styltig Bill Skarsgård) tryckte ut runda mackor ur formfranska, satt i en tunna och sen snurrade på sitt jävla hjul ville jag stänga av. Sen dök mitt hatobjekt i film, den quirky tjejen, i form av Cecilia Forss upp. När det gått 40 minuter tyckte vi att vi hade givit den chans nog och stängde av. För alltid.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Det kunde man nästan räkna ut lite på förhand.
Och så ett välmenande tips: Asperger. Intet annat.
på allvar? jag tyckte att den var skitfin!
medelklassman: ja jag börjar bli van vid rättelser i kommentarerna nu. men tack.
mirijam: ja usch. jag tyckte att den var hemsk. men min syrra älskade den tydligen.
Eftersom min bror har Aspergers tar jag mig friheten att rätta er båda: Aspergers som i Aspergers syndrom. Och tack för tipset, ska inte se filmen.
Okej. När man googlar skriver folk (både de med Aspergers syndrom och de utan) Asperger/asperger, Aspergers/aspergers, Asperger syndrom, Aspergers syndrom. Och nu skrev du "min bror har Aspergers". Är det stor bokstav du syftar på? I vilket fall som helst: filmen var tramsig.
Äsch jag menade genitiv-s:et, är ju itne så viktigt egentligen men om man nu ska rätta får man väl se till att göra det rätt, (host host Medelklassman).
Filmen verkar ju sprida de vanliga fördomarna om Aspergers men nu känns det som om jag måste se den ändå.
Mycket bra att du sätter den nyblivna 40-åringen på plats. Nu såg jag ju bara 40 minuter så jag kanske inte ska säga så mycket om den men det bådade inte gott. Men se den. Säg till om du gör det! Kul att höra vad du tyckte i så fall.
Jag började, men slutade efter en tjugo minuter. Så himla jobbig film. Ingen är trovärdig sina roller och håller med dig om allt du skrev.
Men det snörpte lite i hjärtat i inledningsscenen där killen vägrar komma ut ur sin tunna och hur föräldrarna reagerar. Den där maktlösheten är så sorglig.
Skicka en kommentar