måndag 14 mars 2011

Vila.

Jag känner mig låg. Orkar inte blogga. Orkar just ingenting. Jag har ont i halva ansiktet eftersom två visdomständer är på väg ut. Vi har ett badrum som ska renoveras (det kostar pengar. Mycket pengar) och en bil som är på sanering och eventuellt reparation. Praktiken börjar lida mot sitt slut. Och skolan med för den delen. Om två månader är jag arbetslös. Bara den tanken gör mig.. matt. Och ledsen. Väldigt ledsen. Inatt drömde jag att råttor överföll mig och jag kunde inte skaka dem av mig. De bet sig fast i armarna, händerna, benen. Det är nog framtiden som stressar mig. Det och att inte kunna slappna av när lägenheten är i kaos och ingen vet när något blir klart.

Återkommer när jag har mer ork och lust.
Det här är alltså ingen paus. Bara lite vila.

17 kommentarer:

jos sa...

Känner med er. Det är verkligen konstigt det där hur tråkiga saker alltid kommer i en stor klump. Hoppas att det löser sig så bra det kan, och att du återfår krafterna.

EnglandsNina sa...

Alltså vilken jäkla otur ni har haft ett tag nu! Inte konstigt att du inte känner dig på topp. Men nu måste det vända snart. Vila upp dig så mycket du kan så ser jag fram emot återkomsten!

Fifi sa...

Alltså, finns det något sånt där folk kallar karma så måste ju du få värsta jobbet direkt efter skolan, det vore ren och skär rättvisa det!

Idag när jag var ute och gick och blev panikkissenödig kom jag att tänka på dig och din frånvaro av toalett hemma. Tänk om du hade varit preggo när detta med badrummet hände, fy fan! Obs! Detta var inte menat som något drygt "det kunde ha varit värre" utan det var bara nåt jag kom att tänka på…

kram

Hanna sa...

Men fy fan, jag lider med dig. Fast tror också att det kommer att komma värsta ljusningen snart.

S.W sa...

När man drömmer om råttor innebär det ofta oro för den egna hälsan.

Så vila är nog en mycket god idé. Kram.

Hanna sa...

Uff. Hoppas på finare, ljusare, bättre dagar och händelser.

hilda sa...

Spelar väl ingen roll att jag säger till dig att "efter regn kommer sol" - men så är det faktiskt så jag säger det ändå.

Sura ett tag nu. Det är mänskligt och fullt tillåtet och faktiskt även nödvändigt när man känner att det är så. Jag ger det 1 max 2 månader - sedan är du tillbaks som Tuffast av Alla.
Kram

Mirijam sa...

Åh fy, mycket jobbigt på en och samma gång! Tur att du är Tuffast av alla, men även den tuffaste måste vila lite ibland!

Vi väntar här tills du kommer tillbaks!

<3

Sofia sa...

Det är så jävla jobbigt när inte ens ens hem funkar. Man bara: hallå, fristaden, va fan! Känner med er!
Kram

Kulturkoftan sa...

Fina vännen! Jag mejlar dig nu.

Bea sa...

Låter sunt - ha det så skönt!

Jenny sa...

Ja, usch vilken otursklump ni råkat ut för. Men, jag hoppas på en vändning! Å det snaraste.

LillaGrå sa...

Vila på! Så mycket du behöver och du verkar behöva mycket vila.

Om jag nu ska vara klyschig så efter regn kommer solsken och nu har ni fått er beskärda del av otur på ett bra tag framöver.

Faktiskt så måste det ju vända nu. Stor kram.

Anonym sa...

Vila du lite.
Kommer sakna.

miri sa...

låt dej väl vila vännen. kram

OneMonkeyboy sa...

Känns lite som ni å Japan är i samma sits... Det vänder, det sköna är ju att efter uppförsbacke så kommer nedförsbacke och den kommer snart.!

Josefine sa...

Fina fina människor! Nu så har jag faktiskt börjat komma på fötter igen. I alla fall så att det finns lite ork och lust att blogga igen. Och det är ju bra. För jag saknar er när jag inte bloggar. Mycket.