måndag 19 april 2010
Mat och M:s magiska minne.
Idag har S:et dansuppvisning och sen ska vi hem till oss och bjuda den andra delen av S:ets familj (mamma, extrapappa och lillebror - fast han ska inte äta så mycket han är bara 4 månader) på middag. Jag tänkte Oreganokyckling (med quornfilé - funkar skitbra). M säger att vi bjudit dem på det innan. Mig veterligen har de aldrig varit här och ätit middag innan. Men han kanske har haft nån hemlig bjudning när jag inte varit hemma (not very likely - då hade han bjudit på pizza eller nåt). M säger ofta "ja men så var det... det var inte alls som du tror.. det var SÅ HÄR!". Då är det som att det är en lag. Fakta. Allt M säger är sant för alla håller på och tjatar om hans magiska minne. Vilket jag tycker är konstigt för extremt ofta glömmer han kalsonger ihopvikta och inknölade bakom fotbadet i badrummet för att han ska slippa bära dem till tvättkorgen 1,5 m bort.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
det är så fantastiskt underbart att gå in här och förkovra sig i konstanta verbala käftsmällar som ändå är så fulla av kärlek.
Det K sa.
Näpp, oreganokyckling har vi inte ätit hos er. Vi åt grillad lax ute i Mellby senast. Ms minne var läskigt bra en gång i tiden men det verkar som åldern börjar ta ut sin rätt.
k & 30+: Tack! Jag måste bli bättre på detta känner jag. Ska sluta fråga M om vad jag får skriva om!
Dorro: jag visste väl det!
HAHAHAHA!! Känner igen mig. Jag är M upp i dagen när det kommer till detta. En gång i tiden var mitt minne helt lysande, och nu lever jag på gamla meriter. Inte så bra.
Men vad som är megabra är att ni verkar ha en så bra relation med S:ets andra familjehälft... vi har det också himla bra, och det är guld värt. Vi delar ju livet med samma lilla älsklingsunge, bound for life. Löv.
manligt fenomen.
det är faschinerande hur det där komihågandet ter sig.
när det är skidor/seinfeld/övrig sport på tv då, jävlar kommer man ihåg att det börjar två minuter över sju, men att tvättstugan var bokad för att vi ska slippa vända ut och in på trosorna, det försvann någonstans mellan ytterörat och hjärnan.
märkligt.
Skicka en kommentar