... jag kan känna ett sådant brinnande hat till människor jag inte känner baserat på SKITsaker.
Idag fick jag ett halvsurt mail från någon traderamänniska som undrade vart hennes klänning hade tagit vägen och sen satte hon dit tre frågetecken. Jag kände genast den välbekanta vreden välla fram. Hur snabbt tror hon att det går? Jag fick in pengarna på mitt konto i torsdags. Den kommer - den blev postad idag. Herre gud SLAPPNA AV skrev jag inte men jag ville. Jag kommer att störa mig på henne nu i några dagar. För det är ännu en av de skitdåliga sakerna med mig - jag kan inte släppa såna petitesser.
Några andra löjliga exempel på vad som retar/retat upp mig:
* Den otrevliga Gubbjäveln utanför den skitsunkiga radio/tv-butiken här i Majorna som sa till mig och M att inte fota de begagnade radio- och tvapparaterna som stod utanför butiken. Han var nämligen rädd att vi skulle sälja fotona skitdyrt till någon reklam - för det var det tydligen många som gjort innan och de hade tjänat MASSVIS av pengar på hans bekostnad. SÄKERT!!
* Gubbjävlen i Botaniska som sa "Jaså, man stänger inte grindar efter sig nuförtiden?" till oss när vi lät grinden mellan trädsamlingen och botaniska vara öppen eftersom det gick ett par femton meter bakom oss som helt uppenbart också skulle in i trädgården.
* Gubbjäveln som tutade på mig i garaget förra veckan när jag backade en kort bit - och han var långt långt från vår bil - eftersom det var en bil på väg in i garaget som jag var tvungen att låta passera.
* Pour bon-tanten som snäste åt mig och Johanna att vi var i vägen när vi var på väg ut ur serveringen. Vi hade varit som osynliga (OSYNLIGA I tell you) under hela besöket. Vilket man måste vara som mamma med barnvagn för annars kan någon... döda en eller något.
* När det visslar/väser ur näsan på någon som sitter nära mig. Det kryper längs med hela ryggraden och det känns som att jag ska explodera!
* När någon smaskar. Umgicks tidigare med en person som alltid tuggade (smaskade!) tuggummi med öppen mun som om hon ville visa vilken färg det var på skiten. Jag kunde inte höra vad hon sa när hon tuggade för jag hörade bara smaskandet och fick koncentrera mig för att inte bara skrika rakt ut "MEN HÅLL MUNNEN STÄNGD FÖR HELVETE!" Vi umgås inte längre. Inte på grund av det men FAN vad skönt det är att slippa det beteendet!
Så tack nu har jag fått lätta lite på det trycket.
Jag är säker på att jag inte är ensam om att gå och reta upp mig så på de gånger man blivit tillsagd, jobbiga beteenden, ljud (aka löjliga petitesser) mm mm så att ens kropp håller på att gå i bitar av vrede/irritation/ilska... Nu vill jag veta vad du retar upp dig på! Please. Berätta. Jag är väl inte ensam om dessa störda känslor?
Känn dig varmt välkommen att vräka ur dig ilska och frustration för vad som helst i kommentarerna!
....
Det här måste vara det inlägg jag fått ut mest av på länge. Vi har nu tagit ett varsitt glas vin och sitter och njutläser alla kommentarer.
Ni är helt fantastiska allihopa!
Fyll på med mer om ni kommer på något!
Bake My Day Julkampanj
1 vecka sedan
101 kommentarer:
När någon sitter och drar med sina händer över kläderna. Det torra fnasiga ljudet gör mig vansinnig.
Ja, jag med! TÅL INTE. M hade ett tag en väldigt dålig ovana att sitta och dra med sina torra händer fram och tillbaka på sina jeans. Det ljudet. Jag ryser av obehag bara av tanken!
Ha ha ha! Jag kan skriva under pâ precis alla dina punkter - det kunde varit jag själv som skrev dem. Du gav mig ett mycket gott skratt (och känner mig genast lite mindre hysterisk, det tackar vi för!)
En sak jag stör mig på EXTREMT mycket är när folk paxar platser på lunchrestauranger innan de ens stått i kön och beställt mat. Liksom: "Oj vad mycket folk. Du Britt-Inger, kan du skynda dig att gå och lägga din scarf vid det där (enda) lediga bordet så att vi får sitta tillsammans när vi väl fått vår mat om 15 minuter". Typ...
Vissa av mina arbetskamrater brukade göra det ibland, men jag har nu rutit ifrån så nu vågar de faktiskt inte göra det längre. WIN! :-)
SLAPPNA AV var det ja...... :)
Armbågar som är så torra att de ser ut som gråa murklor är bland det vidrigaste jag vet. Sedan vill jag ge en hård spark på smalbenet på alla de idioter som tränger sig på spårvagnen medan folk (läs jag) fortfarande försöker ta sig (mig) ut.
Åh, jag har så många! Folk som inte kan lyfta på fötterna när de går utan går och hasar. Folk som inte tittar på och gör nåt åt sina vidriga fötter innan de tar på sig sommarskorna. Folk som kallar på min uppmärksamhet (jobbar i mataffär) med nåt i stil med "hörru", "du där!", "ho-ho hallå!" eller vissling. Åååh, andra människor alltså.
Folk som bara stirrar på en, länge, utan vilja något. Som igår när jag åkte tåg, visst vi pratar svenska på ett amerikanskt tåg men att sitta och råblänga gör mig så irriterad. Åh, eller folk som går för nära när man står på spårvagns-bushållplatsen och det finns massa utrymme runt omkring men så måste de ändå gå så nära en att de nästan nuddar vid en, what's up with that!? Eller på flyg och tåg och den framför fäller sätet UTAN att fråga innan! GRrrrrr! Har inga som helst problem med det om de bara kunde vända sig om först och fråga men de flesta bara vräker bak sätet. Då beter jag mig som en tonåring och sätter i knäna i sätet framför och rör på mig så mycket jag bara kan för att det ska bli så obekvämt för dem. Omoget, jag vet :) Åh, nästan värst, de som försöker gå PÅ spårvagnen innan alla gått av!!! Västtrafik hade en upplysningskampanj i början på 90-talet om hur man skulle bete sig på spårvagnarna, den behöver tas om! Hahaha, jag har hur mycket som helst att störa mig på! Och dubbelt så mycket om jag har pms!
å vad jag håller med om traderaköpare, de som tror man kan beama varan till dem så de har dem tre sekunder efter de satt in pengar. det intressanta är att detta händer mej bara med köpare som det typ tar en vecka att sätta in pengar för.
annat jag retar mej på.
avskyr när folk äter med öppen mun, drar gafflar och knivar svinhårt mot porslinet så det gnisslar och drar av maten från besticken med tänderna, ljudet fy fan.
människor som stannar direkt efter de gått genom en dörr eller nerför/uppför en trappa för att de ska stanna och diskutera vilket håll de ska så man snubblar på dem och får stå och vänta på deras seghet eftersom de har uppenbara problem med att stiga ett två steg åt sidan.
människor som inte vågar ta en konfrontation men som ända känner ett starkt behov av att säga till mej för nån konstig grej de tagit illa upp för och säger nåt surt efter de gått, i farten, nån meter ifrån en, tillräckligt högt för att man ska höra och tillräckligt långt bort så de ska slippa mothugg eftersom det kräver att man måste springa efter dem. fy för fega människor, håll käften eller säg det rakt ut till mej liksom.
personer som är otrevliga mot servicepersonal, som typ inte tittar på dem eller kan säga hej eller tack. jag har märkt att varje gång jag träffar en ny människa så betraktar jag dem hur de är mot de som jobbar i kassan/restaurangen/receptionen etc.
folk som sliter och drar i sina hundar när de är ute och går med dem och inte låter dem få lukta i en grästuva eller ens ha tid att stanna tillräckligt länge så hunden får kissa stillastående. det gör ont i hjärtat varje gång när jag ser hur husse eller matte rycker sina hundar så de slits i halsarna för att de tycker det är trist att gå ut med hunden och typ vill hem till csi. guess what, skaffa guldfisk idiot.
och tack muffin, för ett roligt inlägg och möjligheten att få ventilera! puh.
Yes alltså! Det här är min favoritgrej, so here goes:
. När min pappa liksom gnuggar tårna mot varandra när han sitter och tittar på teve. Rafs, rafs, rafs, GAAAAH.
. Alla som håller på och pillar med fötterna.
. Smaskande (that's a given)
. Kärringen som satt mittemot mig på bussen häromdagen och vägrade ta bort sina fötter från under mitt säte. Först tänkte jag att hon nog hade stelopererat benen och försökte tycka lite synd om henne, men när hon började sparka på mig förstog jag att hon bara var mentalsjuk.
. En konsult från jobbet som enbart kör med sexistiska skämt.
. När folk inte kan förstå hur en diskmaskin fungerar dvs. bara låter sina grejer stå.
. När folk packar diskmaskiner på ett ologiskt sätt så man hade kunnat få plats med dubbelt så mycket.
. När folk skyller ifrån sig. VÄX UPP FÖRIHELVETE vill jag bara skrika rakt ut.
. När folk inte tar bort folien på smörpaket.
. När folk lämnar smörkniven på paketet i kylskåpet (gross!)
Oj, nu räcker det kanske?
Det här är som ambrosia för mig.
Mera, mera!
tvättstugan? jag är en riktig gnällkärring där. det är extremt irriterande när folk inte tar ut sin tvätt i tid, sen säger de att det är bara att ösa ur den, men jag har faktiskt ingen lust att ta i andra folks kalsingar o trosor, även om de är tvättade. och det jäkla luddfiltret, hur svårt kan det vara?
respektlöst att inte ta rätt på sin egen skit!
folk som spottar, eller ännu värre; snyter sig rakt ut i luften!
folk som parkerar vagnen vid mejerikylarna och står o väljer i 10 år vilken mjölk de ska ha, så ingen annan kommer fram och kan ta mjölk.
och eftersom jag alltid jobbat i butik; folk som varken kan säga hej eller tack eller lägga pengarna i en framsträckt hand, utan kastar ner mynten på ett plant underlag så man får stå pilla upp mynten, eller de som lämnar fram ihopvikta sedlar.
Folk som äger en Porsche Cayenne.
Just nu en helt orimlig irritation på alla iPhone Hipstamaticbilder överallt. En dålig bild är en dålig bild är en dålig bild.
Folk som inte fattar blixtlås-grejen i trafiken.
Folk som överanvänder tre punkter istället för en när de skriver. Eller ännu värre, använder 5 eller fler som som effekten skulle bli större. Samma med utropstecken och frågetecken.
Listan fortsätter och fortsätter i oändlighet.
Kollegor som gärna vill ha kaffe, men inte orkar fylla på/tömma automaten själva utan väntar tills någon annan (jag) gör det.
Folk som går mitt på gång/cykelvägen och tittar bakåt, ser en komma cyklande men flyttar inte på sig. My gosh! Gå lite åt sidan från början istället.
Folk som frågar en sak men sedan efter en stund när man börjat förklara slutar lyssna så man måste börja om från början igen när de frågar vad sa du!
Folk som ställer disk i diskhon även fast diskmaskinen är 20 cm bort.
Folk som inte kan torka bort smulor eller använda servetter från bordet när de ätit lunch..
Jga kan fortsätta tills jag skrivit en halv novell..
Konstigt nog handlar det mest om kollegor.
Någon annan som inte förstår sig på sina kollegor ibland?
Jag ryser varje gång jag möter människor som är ovårdade. Fan, det är inte stenåldern längre! Gå och duscha oftare! Helst varje dag.
Och folk som inte borstar tänderna på morgarna är mycket motbjudande.
Samt blir jag helt stel av ilskan om ngn pillar i näsan och/eller i fötterna. Jätteirriterande! Och jag talar nu om VUXNA människor som håller på med sådana "aktiviteter"!
Jag håller med Jenny om folk som inte tar hand om sina fötter innan de tar på sig sommarskor. Fruktansvärt.
Pinsamt att sitta vid matbordet tillsammans med folk som smaskar och håller på med ngn sorts tävling om vem som äter upp maten snabbast, som om maten var levande.
Naglar som dras mot fönsterbleck alt. svarta tavlan (skoltiden).
När någon andas trögt genom näsan, behöver inte nödvändigtvis vissla eller liknande ljud - det räcker att det låter "TRÅNG PASSAGE" ordenligt högt.
När någon var 5 sekund drar in snoret i näsan för det håller på att läcka ut. Har då verkligen svårt att motstå frestelsen att vråla -Gå och snyt dig för helvete! Istället går jag och gör liknande hastiga indragningar genom näsan var 4 sekund. Fan vad jag är barnslig känner jag då men kan inte låta bli.
Folk på jobb som mailar mig ord med flera !!! eller ??? efter. Imbecillar människor som precis lärt sig hur dattan funkar. Jag känner för ett rejält pay-back mail. Dock hindrar jag mig själv eftersom de aldrig skulle förstått poängen.
Tanten i samma hus fast längre bort på samma våningsplan som inte fattat att en loftgång pyntar/pimpar man inte som om det vore en balkong. Håller på att snava på mattorna och riva ner ljusstakar, blommor, prydnadssaker, mat på kallning, stolar etc när jag går förbi med tvätten. Alltid dörren på vid gavel när jag ska passera så jag måste stänga den för komma förbi. Försöker fortfarande efter massor av år inte hetsa upp mig på detta. Finns värre saker att lägga sin energi på jada jada. Funkar DÅLIGT.
Tack Who
Det här är ju underbart! Fortsätt fortsätt! Mera mera!
Det som stör mig allra mest, just nu, är folk som särskriver. Hur svårt kan det vara?? Finns inget värre än att läsa en blogg med massa obegripliga meningar, pga alla särskrivningar.
Ett i-landsproblem, men ändå..
Tack för en underbar blogg (utan särskrivningar)!
Jag klarar inte av ljudet av prasslande (gnisslande?) cellofanplast. Det kryper i kroppen av det ljudet och jag vill bara hålla för öronen och skrika rakt ut.
Jag kan inte heller släppa när folk varit oförskämda. Till exempel kan jag fortfarande bli rejält uppretad när jag tänker på när jag jobbade svart på en klädoutlet en gång och hade fått som jobb att gå runt och ta upp kläder som ramlat på golvet. Klientelet var värre än Myrornas innan second hand blev det nya svarta, det var idel pensionärer och karlar som luktade illa.
En tant frågade mig om vi hade "kalasbyxor" (?!) och jag svarade ärligt att jag tyvärr inte visste men rådde henne att leta lite, för det var ganska rörigt i affären.
Då ifrågasatte hon om jag överhuvudtaget jobbade i affären och sade något om att jag hade snofsat till mig ovanligt mycket för att karlarna skulle titta på mig (i långbyxor och långärmat, ickebefintlig urringning?). Jag stod bara och gapade och så gick jag därifrån.
Om jag fick önska mig en enda egenskap skulle det vara att snabbt som ögat komma på en dräpande replik i sådana situationer.
* Folk som inte kan stava, eller skriver saker som "även fast" eller "p.g.a. att".
* Tanten som blockerade vägen med sin vagn på ICA och låtsades som att hon varken såg eller hörde mig när jag ville komma förbi.
* Folk som ställer sig upp direkt när flygplanet har stannat och sedan står där och trycker upp sin väska eller röv i mitt ansikte tills man får gå av.
* Folk som ställer sig och pratar i dörröppningar.
* Folk som står stilla i rulltrappor och inte står på sidan så man kan gå om.
* Folk som lämnar disk i diskhon.
Idioter som kör uppför Kallebäcksbacken i mittfilen i nittion och sedan när de te filerna blir två saaakta går in i högerfilen. Detta trots att inte en enda biljävel är i högerfilen i heeeela backen. Håll er i högerfilen IDIOTER!
Sen stör jag mig på danskar med.
När någon med tunna naglar (som de likförbannat odlat ut till två centimeters längd, örk!) repar på sina tunna strumpbyxor om och om igen. Då vill jag dö/döda.
Eller när de helt enkelt knäpper med sina asäckliga naglar. Kräks.
Jag hatar när folk käkar banan i närheten av mig. Jag känner ett stort behob av att sätta händerna för öronen och skrika.
Nåt annat fruktansvärt irriterande är när man går på en breeed trottoar och cyklister envisas med att plinga på ringklockan en miljard gånger. Herregud, måste jag gå längst intill väggen för att idioten ska komma förbi?
När det är lång lång kö till kassan nere på affären och folk likosm ställer sig i startgropen för att rusa fram tills nästa kassa eventuellt ska öppna. Gäller inte kösystemet även där? Borde inte de som står nästan längst fram och stått längst rimligtvis hamna först i den andra?
Kanske det värsta av allt är harklingar. Jag blir spyfärdig när nån går förbi och harklar upp nåt vidrigt slemmigt och spottar ut skiten. Huua!
Sen jag fick barn, och med barnet kom tusen prylar och en gigantisk barnvagn, så stör jag mig något enormt på alla som parkerar på familjeparkeringsplatser utan att vara en familj. Det händer i köpcentrat, utanför IKEA, utanför ICA Maxi. Tyvärr har jag inte vett nog att bara knyta näven i fickan utan tar jag någon jävel på bar gärning så konfronterar jag dem. I vintras hade jag en skrikande, hysterisk bebis i baksätet och en absolut överfull parkering. Det finns en (1) ledig plats på familjeparkering, som gjord för oss. Då fulbackar en liten bil in på platsen och ut stiger en gubbe 50+. Min sambo skulle precis låsa dörrarna men jag hann smita ut före, jag flög på den där gubben och skällde och skällde. Såhär i efterhand lite osmart, han blev dock inte aggressiv utan bara rädd och skamsen. Tyvärr fick vi inte platsen, det sista jag såg av honom var när han sprang bort från mig medan jag skrek "DU BORDE SKÄMMAS GUBBJÄVEL!". Om jag är ett bra föredöme för min son? Det kan diskuteras.
Folk som skriver "dattan" trots att det inte är roligt på något sätt, att de vet att det stavas "datorn" och att ingen över fyra års ålder någonsin har uttalat det "dattan". Vad är det för fel på er?
Ja, och i stort sett alla textrelaterade punkter som redan tagits upp. Annars är jag förvånansvärt tolerant.
Jag irriterar mig som fan på de där kedjebrevs-statusarna på Facebook. "Om du har världens bästa barn/sambo/syster/pappa/vårta i röven så kopiera den här statusen för om du inte gör det så älskar du inte din hund/din mamma/din svärmor/dina hemorrojder!"
Jag måste börja ta bort folk som använder såna. Hata!
Oh, jag har massor med saker jag brukar störa mig på! Men för att nämna några...
* Folk som sitter med benen i kors och tokvippar med den lösa foten.
* Folk som inte är försiktiga med nya böcker utan snabbt och ordentligt knäcker ryggen på dem vid första öppningen.
* Folk som inte klarar av att vare sig prata eller skriva utan att slänga in engelska ord och uttryck (inte citat). Nej, det är inte ballt, det är bara slött och aningens korkat.
* Folk som går långsamt och ivägen på stan och sedan ser sura ut när jag går (inte tränger) mig förbi dem. Som om jag skulle skämmas för att jag vill gå fortare.
* Folk som pratar med mig om teknik som om jag vore mindre vetande bara för att jag är tjej och blond. Ja, även folk som jag jobbat med tillsammans på mitt (tekniska) jobb i över ett halvår.
För tillfället lider jag svårt av hur min egen sambo tuggar. Dels kan jag se alldeles för mycket av hans mat, dels smaskar han och så låter det "knäpp" i hans käke varje gång han öppnar munnen. Jag blir vidrigt aggressiv och måste fokusera stenhårt för att inte utveckla det till ett gräl. Sen ska vi inte tala om hur det låter när han dricker, gah!
Folk som felanvänder "...". Jag älskar att använda "..." men inte i varje mening och verkligen inte när det inte behövs.
Folk.
Folk som pillar på sina fötter vid matbord, soffbord, säng eller var som helst utan att tvätta händerna efteråt. Fötter är så vidrigt äckligt.
Att själv ha torra händer.
Folk som är ohyfsade. Eftersom jag är för blyg/snäll för att säga till betyder det att dom kommer undan med vad för skit som helst medans jag står kvar och skriker svordomar åt dom inuti mig själv.
- Jag tål inte att lyssna på när folk biter på sina naglar.
- Jag tål inte att lyssna på smaskande (min brukare äter apelsin med öppen mun rätt ofta, jag brukar gå ut från hans kontor då för jag klarar inte av att hantera situationen annars).
- Jag tål inte ljudet som uppkommer när folk "knakar till/stretchar/whatever" någon kroppsdel.. Tex fingrarna.. Jag mår fysiskt illa.
- Jag HATAR när folk rushar med sina bilar i trafiken i vänsterfilen (så långt fram som möjligt i en bilkö) och sen förväntar sig att få trycka in sig var som helst i högerfilen. Newsflash: Du kommer inte fram snabbare för det!
- Folk som öppet petar sig i näsan (och/eller gräver sig djupt inne i örat med ett finger, gärna högerhanden som de sedan tar på saker med eller hälsar på någon med.. EEEWWW!).
- När jag var på kanarieöarna hatade jag varenda turist som paxade solstolarna runt poolen trots att det sitter skyltar överallt om att det är förbjudet. Vidare hatade jag hotellpersonalen som inte tog bort handdukarna. Det stod på skyltarna att de gör det om man paxar solstolar på det där sättet.
- Jag hatar när folk kallar mig för gumman eller lilla gumman. Det gäller även vänner som får för sig att säga det till mig. I stil med "Hej gumman hur är det?".
Okej, jag stoppar där, jag måste hinna äta middag också.. ;)
Ohhh, fröjden att få gnälla! Kan hålla med om mycket i de här listorna. Juryn i Landala ger följande hatlista:
* När folk pratar ashögt med varandra på pendeln tjugo över sex på morgonen, det är osnyggt. Jag menar, tjugo över sex! Räkna baklänges när man måste gå upp för att hinna med den pendeln.. Somliga försöker sova - håll käft för i helvete!
* När folk äter gammal banan som luktar så där övermoget och kvalmigt sött. *hurr*
* När folk prasslar onödigt länge med typ cigarettpaketsplast eller när de gräver aslänge i en godispåse. Mycket jobbigt!
* Människor som måste stanna preciiis innanför dörrarna på vagnen/bussen för att blippa kortet. (Här räknar jag med såna som stannar precis utanför dörrarna/rulltrappan/hissen och inte fattar att det kommer folk bakom och att det inte är läge att kramas med kompisligan.)
* Såna som nyser sig i händerna och torkar av sig på brallorna. Dö skum, dö! Jag får kväljningar, ewww!
//CK
- Folk som stannar och pratar framför en kassa eller när de precis gått av rulltrappan.
- Personer som sniglar fram på gatan.
- Att ge butiksbiträdet (jag) knöliga sedlar som är osorterade. Vik upp dom för fan!
- Att inte kunna blinka ur en rondell, den är till för att det ska gå smidigare. Att inte kunna använda blinkers på en bil överhuvudtaget.
- Onödiga statusuppdateringar på facebook, som ovan nämnda. Eller "nu har jag tvättat", och? Det kände du för att dela med dig till alla?!
Kärringar (oftast) som påpekar att det finns lite vykort i butiken jag jobbar när det uppskattningsvis finns tusentals olika motiv.
ALLA som tror att böcker kommer direkt på pocket. Nej, det tar ca ett år beroende på bok och om du vill läsa den så köp den inbunden jäkla snålskata!
Flera:
* folk som inte kan skilja på de och dem. Använd dom då, för i helvete. Folk som inte förstår skillnaden mellan chans och risk, eller tack vare och på grund av.
* folk som hostar och nyser rakt ut.
* grannar som kommer hem sent, smäller i porten, går med sina ettrigaste klackskor och pratar högt i telefon. Jag bor längst ned och börjar jobbet 6.30, jag vill sova!
* grannar som häller pulvertvättmedel i facket för flytande tvättmedel.
* folk som säger "mmm", "ja" etc. alldeles för ofta och på fel ställen i konversationer så man kommer av sig och glömmer vad man pratade om. Folk som säger "mmm", "ja" etc. nån sekund för långsamt så man kommer av sig och glömmer vad man pratade om.
ojoj, skrämmande...
Idag satt min far som är förkyld på jobbet och snörvlar i VARJE inandning. Till slut ville jag bara slå honom med ett basebollträ. Men sa till slut snällt att SNYT DIG DÅ!
Till saken hör att jag inte klarar av att sitta bredvid honom när han äter för att han smaskar så förbannat...
Sen HATAR jag folk som äter äpple. Smask smask smask..
Klagomuren!
Mest just nu: Ungarna som bygger cykelhinder bredvid vår altan och hoppar där mellan 12 och 20. De bygger inte bort så om jag ska köra fram bilen för att lasta ur matvaror/vagn/barn måste jag bygga bort. Dessutom bröt de bort en bit från altanen till sitt jävla hopp. Och så lever de om så att V vaknar när han sover ute. Skulle vilja skriva "dö ungjävlar" nu, men det vore väldigt inkorrekt.
Folk som slickar och/eller biter på glasspinnen. Den frossan!
Särskrivningar, facebookstatusar av den typ som tidigare nämnts, folk som kör för fort eller för långsamt, folk som inte använder blinkers, folk som inte tvättar på utsatta tider i tvättstugan, bilister som inte accelererar i påfartsfilen, människor som inte tittar på en när man pratar, människor som tycker att radio rix är den bästa radiokanalen med den bästa musiken.
Kan skriva hur mycket som helst. Inte för inte är min nuvarande facebookstatus "är en småsint surkärring" och det redan innan jag läste ditt inlägg.
Vilken debriefingövning! har ett par tillägg... ingen har talat on biobesök!
- folk som pratar på bio (stanna hemmaoch kolla på TV istället!), tycks speciellt vara medelålders damer som tror att man måste kommentera allt man ser...
- folk som köper prassligt godis - eller värst av allt - fläsksvålar! Kras kras... (jag är en sån där som blängder demonstrativt på bio)
- folk som reser sig upp direkt när eftertexterna börjar rulla, utan hänsyn för de som ev vill stanna en stund till...
och så en tågbubblare...
- folk som pratar i tyst avdelning - gå till kafévagnen!
Hm, undar vad detta behov av tystnad kommer ifrån...
Åh Gud, känns som jag borde gillat detta men jag känner mig bara träffad av så många saker så jag blir nästan deppad. Men mycket härlig grej att samla in egentligen.
jag hatar också folk som smaskar. och som inte borstar tänderna/använder tandpetare och har matrester kvar mellan tänderna. vidrigt!
hatar gubbjävlar och kärringar på jobbet också. som bara ska ha allt och inte kan fan va tacksamma för att man anstränger hjärtat ur sig!
något annat som är sjukt irriterande är folk som typ "avslutar" ens meningar, de tror att de vet vad man ska säga. det vet de inte. jag blir vansinnig!
och så håller jag med tmw. folk är IDIOTER som paxar platser på lunchen!
Åh! Word! Word! Word!
Vill lägga till: folk som överanvänder utropstecken. (hehee)
Folk som ställer sig för nära i en kö.
Folk med fejknaglar. Alltså det är fult, ohygieniskt och det där äckliga knäppandet dom alltid ska hålla på med? Uäck!
Folk som avbryter.
Folk som är otrevliga. Det är inte SÅ svårt att vara trevlig.
sen är det sjukt irriterande med folk som går med i grupper på facebook som heter "alla vi som..." Man ba "skaffa dig ett LIV!"
Föräldrar som inte har koll på/skiter i att tillrättavisa sina barn. Jag kräver inte tysk ordnung men någon jävla måtta får det vara på slappheten.
Ett exempel: igår på Universeum. Ett par kids på fyra-fem år kastar sig in i lastbilen man kan testa att "köra" mitt framför nosen på min tvååring och låter det sedan aldrig bli hennes tur. Ingen reaktion från föräldrarna. Pinsamt.
Jag jobbade på nummerupplysning för ett tag sedan. Av runt 300 samtal om dagen höll cirka 250 av dem på att ge mig en mindre hjärnblödning. Listan är lång, men värst av allt var alla dessa människor som inte hade lärt sig att använda "hej" eller "tack", och stockholmare som tycktes vara helt omedvetna om världen utanför tullarna (i stort sett ALLA andra kunder från resten av landet sa vilken ort de ville bli kopplade till, varje gång man fick fråga om orten ett par gånger var det en kund från Stockholm). Och tugga klart lunchen innan du ringer, för guds skull!
Håller med om det här med onödiga statusuppdateringar på Facebook ("nu ska jag laga mat", "nu har jag ätit maten"). Ännu mer knäpp blir jag på personer som uppdaterar sin status ungefär en gång i månaden, och varje gång med något fullständigt meningslöst i stil med "nu ska jag sova, nattinatt!". Och på människor som upprepar sig så pass att jag numera kan deras dagliga rutiner utantill - de verkar göra ungefär tre saker om dagen och känner sig tvungna att underrätta oss om det vareviga gång.
Än värre är väl dock alla som ska skicka nallar, hjärtan, rosor och allehanda krimskrams till varandra. Är det bara i min vännerlista som dessa personer uteslutande är 40 år eller äldre, förresten? Exakt samma personer som skickar jobbiga kedjemail, för övrigt. Är det verkligen vad den äldre generationen tror att internet ska användas till - att irritera skiten ur varandra?
För att inte tala om "Spåkulan ljuger aldrig" och "I am 73% lucky today". Ingen bryr sig! Tur att sådana saker går att blockera i alla fall.
I övrigt håller jag med många kommentatorer, kanske lite för många för att det ska vara bra för min hälsa, inser jag nu...
Jag inser även att jag kanske hänger lite för mycket på Facebook...
En sak till som nästan får mitt huvud att sprängas är när folk skriver "FOTÖLJ". Åh vad jag avskyr det!
Haha! Skönt att läsa. Finns ju grymt många saker man stör sig på när man tänker efter men en som seglar upp i topp är människor som uttalar sig nedlåtande om andra, gör grova generaliseringar (om ex. invandrare eller kvinnor) och sen använder "men jag säger ju bara vad jag tycker" som någon slags ursäkt för att bete sig som svin. Det blir ju inte mindre nedvärderande för det liksom.
En annan sak jag stör mig orimligt mycket på är alla dessa -is ändelser som poppat upp. Mellis istället för mellanmål till exempel. Eller pankis i stället för pannkaka. Nu kan jag inte komma på fler bara för det men usch - jag ryser när jag hör det!
Jag tror jag skulle kunna sitta här hela natten och ventilera mina inre frustrationer över människors vardagliga idiotier.
Människor som går och cyklar på fel sida. Vidare att dom på något jävla vis räknar med att jag, som går på rätt sida, ska flytta på mig för att dom ska få ta sig fram. För att inte tala om cyklister som prejar ut en i diket.. Oj oj. Då ser jag rödare än rött.
Jag avskyr folk som lämnar sin kundvagn tvärsöver korridorerna på affären. Hur jävla svårt ska det vara att flytta den åt sidan så att vanligt folk tar sig förbi.
Människor som går på i snigelfart och tar upp hela trottoaren/korridoren/världen..
Jag AVSKYR när folk, trots att dom ser att det är fullt i soppåsen, envisas med att lägga en ovikt juicekartong ovanpå. Som att dom försöker dekorera en tårta.
Jag känner ett enormt hat mot människor som vill vara kompis med en på Facebook men inte hälsar i verkliga livet. Det är så in åt helvete patetiskt att jag kreverar.
Sist men inte minst så hatar jag att jag kan hata så mycket, så enkelt. Det är dumt. Men ack så behövligt ibland.
Tack för en bra blogg!
Mungo Jerrys i förslagsvis 18-årsåldern av manligt kön som ska stå upp i gången på tåget och gapa roliga saker till sina kompisar för att på så vis visa upp sig inför övriga resenärer. Jag hatar... Ni är fula och ni borde åka i djurvagnen. INGEN tycker att ni är coola. INGEN!
Just nu stör jag mig på att inte ha fått den klänning jag köpt på Tradera. Men då betalade jag för den för 2 månader sedan.
I övrig stör jag ihjäl mig på folk som vägrar OSA trots vänlig påminnelse. Fi fan!
"Folk som skriver "dattan" trots att det inte är roligt på något sätt, att de vet att det stavas "datorn" och att ingen över fyra års ålder någonsin har uttalat det "dattan". Vad är det för fel på er?"
Skriver under på detta x 100! Fan vad nördar är störigt jobbiga ibland.
Facebook är en outtömlig källa. Håller med alla ovanstående. Och så har jag en Facebookvän som envisas med den här tupen av statusrad: "världens jobbigaste dag, giv mig styrka. kan tyvärr inte berätta varför, det är för privat."
Giv MIG styrka.
Har laddat hela morgonen, men det enda jag kommer på är följande:
-Folk som äter frukost på bussen/pendeltåget på morgonen. På den tiden jag pendlade hamnade jag alltid bredvid samma gubbe (eftersom folk säsongspaxar platser på pendeln) som åt hela sin frukost på bussen. Och då menar jag inte en oskyldig smörgås eller en termosmugg med kaffe. Karln hade med sig en LITER yoghurt eller fil, som han sedan skakde innan han öppnade (så det sedan, naturligtvis, skvätte på rutan. Ewwww.)
-Folk som inte fattar skillnaden mellan att gå med i en grupp och bli ett fan av något på Facebook. Retade ihjäl mig när det började dyka upp saker som: "XX har blivit ett fan av "Vi som gillar att duscha länge". Bortsett från det ointressanta i den fansidan så är det så sjukt irriterande att folk inte fattar att det nu ser ut som om de är ett fan av andra människors hygienvanor.
- Folk som har en bild på sina barn eller hundar som profilbild på Facebook.
-Människor som inte kan stava i allmänhet. Fotölj ger mig också rysningar. Stavningskontrollera! Nu har ni inga ursäkter längre!
Jag måste också vara med.
- på bio när nån lyser med sin mobil så hela raden störs. Stäng av!
- Småungar som har musiken på mobilerna på högtalarna. Jag vill inte höra er RnB-skit, och speciellt inte på morgontåget kl 07.
-Folk på bussar/tåg/whatever som tar av sig skorna. Blä!
- Alla dessa Maffia Wars/Bondgårdsskit/Horoskop/Hur kär är du idag?-grejer som finns på facebook. Jag skiter fullständigt i andras virtuella kor och grisar.
-Folk som drar ner snor i halsen istället för att snyta sig, så det blir som ett slemmigt harkelljud.
Jag kan hålla på i en evighet, håller med om ungefär allt som alla andra har sagt.
- Folk som kör 50 på 70 väg.
- Gubbar som tutar (uteslutande i 50-års åldern) fast det finns fysiska hinder framför mig som jag OMÖJLIGT kan komma förbi.
- Folk som inte använder två filer för de vet att två km längre fram går filerna ihop.
- Att använda "på grund av" och "tack vare" i fel sammanhang.
- När man säger Svejts istället för Schweiz.
- Folk som äter rå broccoli eller blomkål på bussen.
Puh. Tack!
Jag blev tutad på av en gammal gubbe när jag stannade för högerregeln. Jag funderade på att kliva ur bilen och piska honom med min "övningskör"skylt.
Fast jag snart är 30 så stör jag mig på min mamma när hon:
*knarrar med stämbanden mellan meningarna när hon pratar.
*snusar stora snusar fast hon har en sådan liten överläpp att den står rakt ut.
*öppnar munnen då och då så att det låter, ett slags smaskande ljud.
*sträcker ut tungan innan hon tar en tugga.
*låter KLUNK KLUNK när hon dricker.
*låter gaffeln glida mellan tänderna när hon äter, så gnissel uppstår.
*tar väldigt lite mat för att hon bantar, men sedan sitter och plockar från serveringsfaten med händerna.
*När hon inte äter kolhydrater för att hon bantar, men ändå kan sätta i sig godis när det serveras. "Bara några stycken", men fortsätter i vanlig takt och försöker smygäta.
Förövrigt stör jag mig på:
*När folk beklagar sig över sina barn. Det är dina barn herregud, var glad att de finns och beklaga dig inför någon annan, please.
Efter middagen då någon tar upp sin servett och viker och prasslar med den i flera minuter. Ett obehagligt torrt ljud som gör att jag ryser i hela kroppen.
På tal om trafik...
Mittfilskörning! Vad tänker de på???
Eller folk som inte flyttar på sig när man ska gå förbi dem, de typ bara stirrar på en med öppen mun och fattar ingenting…
Eller folk som inte snyter sig, så det rinner ner en droppe snor.
Eller när någon på jobbet tar min penna som jag har satt på min kalender för att jag alltid ska ha en penna till hands. När det sedan ringer och jag inte har en penna inom synhåll känner jag hur vreden kokar i mig!
Eller folk som cyklar riktigt långsamt på cykelbanan, och envisas med att cykla i mitten så man inte kan cykla om!
Åh, jag kom på en sak till: Människor som alltid ska fråga "Vad läser du? Är den bra?" när man läser en bok i närheten av andra människor. Som för att ha något gemensamt kanske, fast de i pincip aldrig har läst boken i fråga, och ganska ofta (på mitt jobb i alla fall) följer upp med "jag läser inte så mycket, men nu senast köpte jag den här Stieg Larssons böcker på ljudbok, vad heter de nu igen?", varpå man svarar "Millenium-trilogin?" och personen säger "Ja! Du har läst dem? Så jävla bra!" Suck.
Glömde
- Tanter som motionssimmar i bredd och pratar samtidigt.
Hej igen,
Apropos mittfilskörning. Ett kompletterande och lika irriterande drag är den sk gubbtransen.
Vilket innebär att han ligger och slökör (typ 80 på en 90-väg) i mittenfilen, gärna att det går lite saktare hela tiden. Skitjobbigt om man sitter med i bilen och vill komma hem nångång idag....
Både min sambo och hans far lider av denna åkomma. Det är alltså ärftligt.
CK
Jag blir helt jävla tokig av människor som inte kan vrida ur disktrasor ordentligt. så de blir lite så där geggiga och luktar surt. fy fan. ligger i en våt hög på diskbänken så att det första man får göra när man behöver den är att vrida ur surt gammalt vatten.
annan grej som gör mig helt galen: hur det äckligt ofta är så att herrarna i sällskapet sitter kvar vid bordet och dricker vin/öl/whatever medan damerna gemensamt tar hand om disk och bortplockning efter middagsbjudning. då brinner det i huvudet på mig.
Kunder som inte kan titta en i ögonen, kunder som inte säger tack, kunder som kastar fram pengarna på disken, kunder som betalar med ihopknölade sedlar, kunder som inte säger hej, kunder som kastar sina kvitton på golvet när dom går ut.
Ja, kunder överlag kan man lätt irritera sig på.
När någon sitter och drar fingrarna genom håret som en kam... HELA TIDEN! Vadfan till slut går det nte att prata!!!!
När jag råkade nämna till min fd kompis att jag skulle vara ledig dagen efter kom alltid kommentaren "GUUUUD vad SKÖÖÖÖNT!". Som om det inte var j*t skönt för henne att hon vart ledig hela helgen när jag jobbade?
Eller om jag råkade klara en tenta jag vart lite nervös för så kunde hon nästan dö av hyperventilering och lycka över min "otroliga tur", medan jag själv mest var ... bara glad. Fy f*n vad skönt att inte vara kompis med henne längre.
Folk som inte fattar när man använder "dem" och "de". Jag stör ihjäl mig! Vad lär man sig i skolan nuförtiden?
Alla ljud förknippade med matintag. Älskar min man men vissa dagar vill jag bara strypa honom. Värst är revbensätning, jag mår illa av slurp och gnagljuden!
Bilkörning tar absolut fram det sämsta i mig. Jag är tyst och försynt i vanliga fall men när jag kör övar jag alla svordomar jag kan. Mest stör jag mig på folk som gör dåromkörningar. Blev omkörd av en BMW igår, på en 50-sträcka utanför en skola. I 90 typ. Hata.
Och så de som glömt att bilen är utrustad med blinkers. Och de som kör så nära att man kan se näshåren flimra. Kör om eller håll avstånd för helvete!
Sedan är jag visst skyldig till att störa folk - mina fötter ser alltid ut som skit. Ledsen, tänker inte göra något åt det, de är fula vad jag än gör. Ni får väl blunda.
Och jo.. en till. Dofter! Måste folk dränka sig i parfym?!
Sedan har jag svårt för fnittriga tjej/damgäng av den hysteriska sorten. De där som bara bestämt sig för att ha roligt och skrattar högt och skrikande åt precis allt.
Men det är väl bara för att jag är en bitter gammal hagga antar jag.
Haha, det här är det roligaste jag läst på länge.
Jag stör mig inte på så farligt många saker. Det måste betyda att folk stör sig på mig när jag:
- äter banan under morgonens första kaffepaus på jobbet. Min kollega kanske spyr inombords men vågar inte säga något pga artighet?
- säger något lustigt eller använder fel ord på finska. Jag jobbar i en helfinsk miljö och det är inte mitt modersmål.
- shoppar ensam på stan och kommer plötsligt på att jag måste tvärvända och gå i motsatt riktning. Stackars medmänniskor som måste väja!
Nu kommer jag inte på något mer om mig själv, har väl dålig självinsikt.
Jag stör mig på:
- allt spam på facebook, typ spåkulan och farmville-uppdateringar.
- folk som är jävligt missnöjda över sin "dåliga" lön. Hallå skärpning, jag tycker vi ska känna oss jävligt lyckligt lottade som har det så bra som vi har.
- folk som är sarkastiska och spydiga.
- långsinta jävlar.
Mia
folk (uteslutande gubbar!) som suger på tandpetare på lunchen.
folk som går på spårvagnen innan man hunnit gå av.
när min sambo alltid äter jättehögt i början av måltiden - varje måltid - så att man får blänga eller säga till. hur svårt kan det vara att komma ihåg att äta ordentligt från måltid till måltid??? detta händer alltså varje dag..!
icke urvridna disktrasor. värst av allt är de som hänger upp dem över kranen dyblöta. jag tar en ny varje gång det händer.
folk som sätter sig i min säng med kläder de haft utanför hemmet. måste byta lakan på en gång. värst av allt - de som av någon anledning tror att de får lov att krypa ner under täcket. vill ha min säng ifred.
gubbar på mitt jobb som inte förstått poängen med toalettborstar. eeeeuuw!
folk som snörvlar. hur svårt är det egentligen att snyta sig?
folk som luktar surt kaffe.
idiotbrudar som pratar i telefon på bussen - hela vägen mellan oslo och göteborg. nej, jag är inte så intresserad av att veta hela innehållet i din garderob eller lyssna på ditt fjortissnatter.
folk som går långsamt på stan. vad fan om ni vill spatsera får ni gå till nån park!
norska. maken till fånigt språk!
Imorse var den en sur kärring på tunnelbanan som ba "är du inte rädd om din plånbok" och jag ba "jo det är jag, vadårå?!?" och hon ba snörpte på munnen och ba "den kan ju bli snodd när du inte har stängt väskan". hade lust att skjuta henne. hon ville ju inte ens va snäll. hon ville ju bara påpeka att jag gjorde FEL!
Folk som tuggar tuggummi, folk som kliar sig - har en kollega som tillbringar all tid på möten med att klia sig i skäggstubben eller armarna/magen(han är inte medveten om det tyvärr).
Sen har jag en annan kollega som tyst kommenterar/upprepar det någon sagt hela tiden under mötets gång(tror han gör det för att visa att han hänger med). Efter en ganska kort stund är man redo att döda!
Ååå! Jag har läst din blogg länge men aldrig kommenterat, men nu måste jag!
Mina pet peeves är följande:
* När folk som smakar av min mat utan att fråga först (speciellt pommes frites).
* När något som jag har varit ett fan av länge länge helt plötsligt blir übertrendigt. Jag kan inte förmå mig att säga "Jag tyckte om XXX innan det blev populärt!" eftersom det bara är vidron som säger så.
* När folk suddar ut svarta tavlan men gör det inte ordentligt så halva bokstäver fortfarande syns.
* När folk känner att de måste ge en råd utan att man har bett om det. Speciellt när det rör vardagliga saker där det egentligen inte spelar någon roll alls hur man gör det (t ex diskning).
* När någon tittar på min datorskärm för att se vad jag gör.
* Kräsna middagsgäster. Jag minns fortfarande med stor irritation när jag skulle laga middag åt en kvinna som inte tyckte om tomat, vitlök, stark mat, ris, citrus, grönsaker (INGEN grönsak alls), fisk, curry, någon annan ost än vanlig hushållsost, potatis, frukt, nötter, linser, bulgur eller svamp. Jag kan ha glömt någonting. Ja just ja, hon vägrade också att äta någonting som hon inte ätit förut. Att få henne att prova något nytt var alltså inte ett alternativ. Jag föreslog lite försiktigt att jag kanske kunde slänga ihop en pizza eller göra egna hamburgare eftersom jag hade köttfärs, men det hade hon ätit dagen innan så det ville hon inte ha. H e r r e g u d.
* När folk försöker se hur mycket pengar man tar ut vid bankomaten.
Hm. Jag är, uppenbarligen, en mycket lättirriterad liten människa.
- Folk som klämmer på tomaterna i affären.
- Kvinnor som kallar sin partner av manligt kön för "gubben", eller det ännu värre "gubben där hemma"
- Män som kallar sin partner av kvinnligt kön för "regeringen" eller "hon som bestämmer"
- Kollegor som skickar "roliga" youtubeklipp på gruppmailen
- Kollegor som skickar diverse upprop (typ "rädda grönområde x från exploatering" eller "bojkotta bensinbolag y" på gruppmailen
- Folk som tränger sig före när man ska flyga med en unge
- Folk som inte använder blinkers
Och så allt det vanliga: särskrivningar, äta med öppen mun, smaskande, osnutna näsor...
Åh så underbart!!
Det mesta som jag retar mig på är redan skrivet. Men smask, näspetning, folk som tränger sig - det retar jag mig oerhört på.
Andra saker:
Folk som sjunger med i ens favoritlåtar när radion är på utan att kunna låten. Det förstör hela upplevelsen. (Detta riktas särskilt till min mamma, även om hon inte läser bloggar)
Folk som tittar menande på mig och min sambo och undrar när (inte OM, observera) vi ska ha barn. Vi ska inte det, tackar som frågar.
Folk som går med i gruppen på Facebook som heter "Vi som älskar våra barn". Förlåt, men jag vill klippa till er. På riktigt. Tyvärr är jag kompis med en sån person. En förtis. Till skillnad från fjårtis. Jag måste ta bort henne.
Folk som inte fattar att man ignorerat deras vänförfrågan på FB och tror att man "försvunnit" på något sätt. Hallå, fatta grejen liksom. Jag. Vill. Inte. Bli. Vän. Med. Någon. Jag. Aldrig. Träffat.
Folk som inte stoppar in saker i diskmaskinen (som till exempel min 19-åriga bonusdotter). Just nu sitter jag och pyr av ilska för att hon inte fattat att vi tömde diskmaskinen i morse - är väl för lat för att titta efter - så det är ett berg av tallrikar, glas, bestick och kastruller kring diskhon.
På tal om det - folk som inte kan dricka vatten ur samma glas två eller fler gånger samma kväll, utan måste ta nya hela tiden. Vad är grejen med det? (också min bonusdotter men även sambon är något av en bov) Hallå miljön, people!
Och något av det allra värsta jag vet i hemmet. Att folk inte lägger saker där de ska vara. Kökssaxen ska vara i bestickkorgen vid spisen. Kastrullerna i högra lådan och deras lock i ordning bredvid. Jag är inte pedant men hur irriterande är det inte att behöva leta efter saker när man använder dem varje dag? Och återfinna kökssaxen i verktygslådan till exempel?
Åh underbart!
Jag blir tokig på särskrivningar och på folk som inte kan stava och skriva ordentligt, folk som envisas med att gå i bredd så varken cyklar eller fotgängare kommer förbi, folk som tuggar tuggummi med öppen mun, folk som avbryter, folk som står långt bak i en kö plötsligt går fram förbi heela kön när en ny kassa öppnas(för i helvete vad oförskämt), folk som när man står i kö måste gnida sig mot ens rygg och sånt.
HAHAHAHA! Å älskar missnöjesinlägg. Verkar finnas otroligt många gubbjävlar over there... slår vad om att de själva skulle beskriva sig som "goa göbbar" dock. Och WORD att man känner sig dödshotad när man är ute med barnvagnen... minns inte att det var så här för tio år sen, vad har hänt?!?
Hmm... själv irriterar jag mig på caféer, butiker, hamburgergrillar som INTE TAR KORT. Hatar de att tjäna pengar?! En av de principer jag håller hårdast på är att aldrig aldrig aldrig handla på ett ställe där de ber mig gå till bankomaten och tillbaka (undantaget om det är second hand, av någon anledning har jag lättare att ta det då). Tänkte faktiskt just skriva om detta idag, men sen pajjade min mobil.
Sen dör jag när jag ser tonårsbloggar... de här webbkameraposerna, de med putande munnar och kisande ögon, och porslinshy med kakigt smink... min hjärna vill explodera, och jag är livrädd att Majsovic ska hålla på så där om några år.
En annan grej är bloggar med centrerad text… EH, den behöver ju inte ens förklaras. (Ofta hänger den här ihop med andra irriterande saker som obefintlig styckeindelning, episka särskrivningar, och syftningsfel från helvetet).
Och så det här med Comic Sans... varför ska allt som riktas till små små barn, alternativt lappar i tvättstugan, adresseras i det fulaste typsnittet EVER?! Jag vet, lite uttjatat, men det har ju aktualiserats för mig nu när jag än en gång har en liten bebis.
Att tjejer (uteslutande) måste skrika "heeeeeeej" med hög gäll röst och kramas varje gång de ses, oavsett om de sågs för tio år sen eller igår.
Folk som vill kramas istället för att bara säga hej. Ofrivillig kroppskontakt överhuvudtaget. Ta inte på mig är du snäll!
Personer som ständigt är i vägen. Jobbade på en restaurang förut där det fanns en tjej som alltid lyckades vara precis mitt i vägen jämt. "Hej, ursäkta, kan du flytta dig? Jag har tio ton disk här som jag skulle vilja ställa ner"
Varje gång när man kom med mat eller disk eller överhuvudtaget så var hon där. Precis mitt i!
Folk som inte vågar smaka ny/annorlunda mat. Som säger att de inte tycker om fast de aldrig smakat. Varför? Varför vill man inte testa nåt nytt? Puckon!
Jag blir mordisk av LIIIDIIINGÖ i:n. Fullständigt skogstokig. Och stockholms t:n. Och amerikanska tjejer som säger s så långt fram mellan tänderna att ett mycket gällt ljud uppkommer. Idioter!
Och personer som skriver "de" när de egentligen menar dem, de, det osv. "De" istället för "det" är nog det värsta.
mvh Pia
Folk som nynnar, som kollegan brevid mig.
Folk som visslar mellan tänderna.
FOlk som tror de kan sjunga och sjunger.
Folk på spårvagnen som läser tidningen med så utbredda armar att man inte kan sitta där eller lutar sig fram över det andra sätet för att läsa tidning.
FOlk som ANDAS på än.
Varje gång jag träffar min svärmor (som tur är händer det inte ofta) håller jag på att explodera. Hon lägger sig i allt, hon frågar jätteprivata saker, ger mig råd utan att jag har bett om det, bara måste säga allt hon tycker för att hon anser sig vara klokare(ja, pga att hon är ÄLDRE och har LIVSERFARENHET). Nej, det hjälper inte, om jag vägrar att svara på frågorna och säger till henne att det är privat. Då tittar hon på mig storögt och frågar "Vad är det? Jag bara frågar." Då vill jag bara döda henne.
Jag lägger till bidragsvärvare på stan som försöker hejda en med frågan "Vill du hjälpa till att stoppa världssvälten/kvinnomisshandeln/trafficking?" väl medvetna om att man ju knappast kan svara "Nej!" på den frågan, men man har ju trots detta kanske inte möjlighet att hjälpa till (med pengar).
Surffyndade förresten den här:
www.getannoyed.com
Människor som bara klagar på småsaker hela tiden.
/Hanna
Mina hatbidrag går till:
-Folk som sminkar sig på tunnelbanan och speciellt till de personer som sitter bredvid mig och filar sina naglar.
-Folk som äter hamburgare i rusningstid på tunnelbanan.
-Folk (kolleger och bekanta) som klagar hela tiden på vardagliga ting, exempelvis arbetet man får betalt för att utföra dagligdags men klagandet pågår åratals.
Håller också med tidigare inlägg om folk som går långsamt och naturligtvis särskrivningar.
Själv röker jag mycket men det stör sig ingen på!
Roligt blogginlägg och underhållande kommentarer.
Monika
Kom på en till, folk som överanvänder smileys på t ex msn och alla sånna störiga förkortningar som rofl.
My god! Jag har en murkelarmbåge pga allt häng framför datorn. Förlåt!
Folk som inte tvättar händerna efter toalettbesök, äckel!
När man blir tilltalad med "ni" i en affär eller dylikt. Obehagligt.
Rökare i största allmänhet. Läskiga stinkbomber som slänger sina vidriga fimpar överallt.
Västtrafiks nya biljettsystem. Dom fattar det ju inte ens själva på Tidpunkten!
Folk som inte ens efter 30 år fattar att man inte vill ha kedjebrev vare sig i brev, mail, eller via SMS.
Folk som säger "eller hur" i tid och otid.
När någon (företrädesvis man 40+) framför valfri personlig åsikt och börjar med "Det är ju så att..." eller "Du måste ju förstå att...". Sen hör jag inte mer för det susar i hela huvudet.
Det kan gärna fortsätta med en längre utläggning och förklaring om något jag redan vet/jobbar med och mannen ifråga inte vet något om. Inte en fråga utan en föreläsning. Hata. Och hata att det känns som om jag måste lyssna och vara trevlig. Det börjar dock gå över, trevlighetstvånget.
Tycker annars som flera andra att det är kul att inse hur mycket jag själv gör som retar andra utan att jag har en aning om det (gillar t.ex. mina fina fötter).
Kollegor som vägrar svara i telefon (när växeltelefonisten är borta så går alla inkommande samtal ut till samtliga). De hittar alltid något på väggen att stirra på om telefonen ringer.
Långsamt gående människor eller när de ska av spårvagnen. Skynda på för fasiken! Vilket står helt i kontrast mot att jag även stör mig på folk som ska gå av vagnen och ställer sig upp 200 meter innan hållplats. Du hinner av, herregud!
Emo-kids som alltid, ALLTID, hälsar på varandra genom att lyfta upp den andra emon.
Skitiga mysbyxor på stan. Ses ofta tillsammans med dålig hy. Brrr.
Feta tjejer med navelpiercing, som de glatt visar runt. Titta på mig! Nej tack.
Folk med utstående navel, läskigt. Vad hände egentligen?
Naturmänniskor i gröna parkas och allsköns naturklädsel som kastar skräp på marken. Lev som du ser ut människa!
Folk som använder engångsgrill på konstgräsmatta. Vad tänker de på? Plast – glödande kol, nja kanske inte bästa kombinationen. Ytan framför Älvrummet/ Operan i Gbg såg ju ut som ett slagfält
Bidrar med två små irritationsmoment som jag upplevt precis nu.
Folk som inte tar bort inaktuella annonser på t ex blocket.se Men de svarar heller inte på telefon, sms eller mejl när man hör av sig och vill köpa. Om ni har sålt grejen och inte vill att folk ska höra av sig, TA BORT ANNONSEN FÖRIHELVETE!
Och, folk som i sin statusrad på facebook skriver t ex "är ledsen och besviken". För att de vill att folk ska fråga vad det är. Så är det 10 stycken som bara "men gumman vad har hänt"? Svaret blir då, "jag mejlar, vill inte skriva på fb" MEN SKRIV INTE ALLS DÅ!
Så, då fick jag ur mig lite aggressioner. Härligt! Nu ska jag nyttja tiden som min bebis sover till något mer produktivt. :)
Folk som säger "Sveitsch" och "Ressichör" istället för Schweiz och Regissör borde omyndigförklaras.
folk som säger "jag är ju inte rasist men..." man bara: "joooo det är du!!!!!"
Folk som inte skruvar på lock på burkar o.dyl. Jätteroligt att städa upp corn flakes/te/sylt/spikar/whatever för att folk är för lata för att vrida handleden ett halv varv efter kraftansträngningen att lägga på locket på burken. Inte.
När folk slänger skräp på marken. Jag blir så arg att jag inte ens kan säga något för jag vet att jag kommer börja slåss.
Folk som ställer sig lite för nära, tar i hand/kramas lite för länge och alldeles för hårt samt sådana som sätter sig bredvid en på vagnen då alla andra platser är lediga.
Hihi, kul det här!
Alla har vi något vi stör oss på, i många fall gäller det nog att gilla läget. Liksom, hur fan ska jag kunna veta att du avskyr lukten av schampot Fruktis (eller att jag använder försvenskade schampo istället för engelska shampoo) för att nämna ett lösryckt exempel.
Men vad hände med vanligt vett, liksom? Tugga med munnen stängd, fatta att inte alla vill se din halvmalda mat (eller den blåådriga, svampiga undersidan av din tunga när du blåser en bubbla,) gå in en bit i spårvagnen så att de fem efter dig kommer in också, såna saker... det ska väl ändå inte vara för mycket begärt?
Ba älskar alla som stör sig as mycket på allt. Tänk att ha så mycket fir tid att man kan "syssla" med detta... WOW liksom bara. & att lägga ner damn mucho time on att skriva massa skräp... På arbetstid dess utom.
NÄ. Skojade bara.
Stör mej på tre saker just nu.
1 Min svärmor som tror att det är fel på vår unge för att hon är liten argbigga första fem minutrarna hon kommer hem till dem. (De träffas typ 4 ggr per år.
2 Praktikanten på jobbet. Måste förklara i två timmar vad ett stycke i en text är. Lika länge vad ett indrag är för något. (Jo praktikanten vill visst bli journalist.)
3 Tönten på mitt jobb. Alla andra dissar honom och jag orkar inte göra det lika hårt. Därför tror han att vi är bästa kompisar och försöker mejla och chatta med mig hela dagarna.
Underbar tråd, när man är irriterad på andra. Skummat igenom, troligen fler som har skrivit liknande .
* Folk som snörvlar i halsen nedåt . Eller hur man ska förklara . Har två sådana i omgivningen. Funderar varje gång på att säga till ,men är för feg.
*Folk som inte lyssnar när man pratar eller avbryter. Avbryter ibland jag med , ber oftast om ursäkt då.
*Blinka ut ur rondeller .
*Ligg inte i arslet på mig , jag vill inte bli påkörd bakifrån. När man håller avstånd körs det om å lägger sej emellan.
* Smaskar när dom äter.
*porslin som gnisslar , låter som svarta tavlan.
Värst är ändå halssnörvlandet 🤢
Skicka en kommentar