Allergi.

Den allra första historien M berättade för mig när vi träffades i verkliga livet för första gången var om hur han en gång fick en allergichock av räkor. Jag vet inte exakt varför han valde att dra just den historien. Han berättade hur han svullnade upp och såg ut som elefantmannen och hur han dreglade ur sin förlamade mun. Han demonstrerade hur ansiktsmusklerna hängde och slängde. Allt för att jag skulle få en så levande bild som möjligt av tillfället. (Sen visade testerna att han inte hade någon räkallergi utan att det troligtvis var en kombination av olika saker.)

Vi blev ju uppenbarligen ihop sen ändå. Trots allt.
Under vår tid tillsammans har han tvingats äta räkor ett par gånger.
Till exempel när det bjöds på smörgåstårta hemma hos hans föräldrar. Då fanns det hackade räkor i smeten mellan smörgåslagrerna. Och den gången han bjöd mig på mitt livs matupplevelse på Fond och det till förrätten låg några räkor på den första lilla smårätten. Sen var det det underbara tillfället hemma hos Johanna och Henke när det framför M:s ansikte placerades två gigantiska räkspett. Han vräkte i sig allt. Men innan han gjorde det såg jag hans skräckslagna blick och när Johanna och Henke inte var där väste han "du kör mig till akuten om det händer nåt va...??". Han nämnde inget om sin räkallergi för någon annan. Han blinkade inte på hela kvällen.

Igår beställde han av någon anledning friterade räkor till sig själv när vi åt taiwanesiskt efter föräldrautbildningen. Sen fick jag sitta med hans läppar upptryckta i ögonen resten av kvällen för att se om det "syns något konstigt... det känns konstigt".

M är dock INTE allergisk mot något alls.
Han gillar bara inte:

* Björk
* Pollen
* Liljor
* Mango
* Pinjenötter
* Räkor