Häromdagen var det klagomål på hårfönen igen. För kanske femte gången på tämligen kort tid.
Det är MIN hårfön vi talar om nu.
M vill att vi ska komma överens om att rikta munstycket åt ett håll. Det hållet han vill ha det på. Det är nämligen oerhört frustrerande för honom att gå upp på morgonen, duscha och sen föna håret när han blir tvungen att snurra munstycket ett fjärdedels varv innan han kan börja föna. Han säger att det hållet jag har det på är fel och därför kan vi bestämma att vi ska ha det åt hans håll.
Kan vi bestämma det då? sa han.
Jag gick därifrån.
Det tycker jag är att vara sjukligt lat. Lite i samma anda som när han sa "du springer upp på vinden och hämtar vattenpasset" till sin höggravida flickvän (c'est moi). Medan han själv (sittande på sängen) tänkte ta tag i den oerhört betungande uppgiften att ta av plasten på lilla S:ets gardinstång.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
Haha, helt klart höjden av lathet :)
Haha jag trodde inte att det fanns någon så lat människa
Jag börjar gilla de här inläggen mer och mer.
Hahaha! En aaaningens smålat ja. Haha! :D
Du har helt rätt. Bilderna är tagna med närbildslinerna. :)
Du, det börjar närma sig nu ju... :P Spännade! Ni har en helt fantastisk tid framför er. :) Stor kram
Ja, jag tror bestämt att han är rätt lat, hahhaha.
Han låter ju som jag. Eller kanske inte det där med fönen, men vattenpassgrejen... Sånt gör jag. Hatar att gå till vinden. Men å andra sidan är B inte särskilt gravid.
Mannen som blev trött...
En vuxen man som fönar håret??
Bwahahahaha....och det roligaste i allt det var att få reda på att "den tuffe" faktiskt FÖNAR håret?!
Tankarna vandrar mot en Bobby Ewing-frilla?
*skrattar så tårarna rinner*
;)
Skicka en kommentar