Tid.

Igår insåg jag plötsligt att det enbart är tre och en halv månad kvar till beräknad förlossning (3 oktober). TRE OCH EN HALV MÅNAD! Det är ingenting. Det innebär att jag nästan gått ett halvår (ja ja inte riktigt men nästan) med en liten levande varelse i magen. Sen ser jag den där nedräknaren och tänker "oh my fucking god vad det är lång tid kvar innan jag kan ta ett glas vin och köpa mögliga underbara ostar av P".

Det här med vin och öl tänker jag mycket på.
Även de dofterna känner jag ju med min super de luxe näsa.
Jag går förbi uteserveringar och det nästan snurrar till i huvudet av den ljuva doften av en kall öl.

Jag ignorerar det faktum att det mycket väl (helt sannolikt med den tur jag brukar ha) kan vara så att vi får gå långt över tiden.

Det lilla knyttet sparkar starkare för varje dag. Jag kan ligga och stirra på magen och se hur det rör sig som vore det den främsta underhållningen i världen (just nu tycker vi nog att det är det - S tycker förvisso att Bolibompa är bättre) hur länge som helst. Som förhäxad. Vi läser och förundras över att the little one nu ska kunna känna igen våra röster.

Jag imponeras även av min mages ombytlighet:
morgon - ganska liten
kväll efter ett antal måltider - ganska stor

Trettioplus berättade att hans fru åkte iväg och köpte ett flak Carlsberg non alcoholic på Willys (som han inte fick smaka). Det var utan tvekan ett av de bästa tipsen jag fått under denna graviditet. Carlsberg non alcoholic på flak liksom! Himmelriket!

Två exempel på framrotade saker av vad jag ikläddes som bebis. Det här ska vår unge också ha om allt går bra.
Jag minns inte hur jag hamnade på den sidan men hos C mig finns alldeles fantastiska bebis- och barnkläder. Jag känner starkt att S:et behöver en mössa med rävling på. En tröja också. Eh. Och lite annat.