Jättemörkrädd på jobbet.

Igår kväll satt jag på jobbet och läste Lars Borgnäs Sanningen är en sällsynt gäst om mordet på Catrin da Costa och det mediala och rättsliga efterspelet (Jan Guillou - vilket skämt han är ibland så även hans vän Leif GW Persson).

Jag har läst en del om mordet, rättegången, mediarapporteringen osv tidigare men ändå satt jag och var rädd på jobbet igår när jag läste. Alltså mörkrädd på riktigt. Styckningen av da Costas kropp är fruktansvärd, personerna som figurerat i samband med mordet på olika sätt är obehagliga och någonstans finns någon (som kanske lever) som är skyldig. Det är värre att läsa boken i ett fullbelyst rum där ca femtio andra människor sitter än att titta på en skräckfilm ensam i stugan i Mellbystrand.

Sen blir man naturligtvis mörkrädd av att läsa om hur mycket det slarvats och förbisetts i da Costas fall. Verkligen riktigt äckligt. Och det är också lite lätt äckligt att se hur framförallt Leif GW Persson och Jan Guillou bestämde sig för "en sanning" som de sedan utan ordentlig bakgrundskoll och faktagranskning spred via Efterlyst i tv3 samt Guillous krönikor i Aftonbladet. Och läskigt att se hur snabbt en lös spekulation byggt på en känsla förvandlas till en sanning beroende på att den uttalas av en "respektabel" person.

Oavsett vilka som utförde mordet och styckningen så är där flera personer i den härvan som jag inte skulle vilja spendera en endaste liten sekund tillsammans med. Arkitekten (förvisso död nu) som sprang runt med en strypsnara och kniv i bakfickan på Malmskillnadsgatan, Obducenten med divere skumraskaffärer, Jan Guillou som agerar som en religiös och väljer att inte se de saker som kan rucka på hans bergfasta tro - exempelvis väljer han att inte läsa förhörsrapporten med en av personerna för att han redan spridit en sanning om vad som sagts i dem utan att faktiskt ha läst förhörsrapporten. Det är praktiskt. Men naturligtvis alldeles vidrigt gjort av en journalist, och då även ordförande i publicistklubben, med starka åsikter om hur journalistik ska bedrivas för att vara etiskt och moraliskt korrekt.