Jag vill verkligen arbeta. Full sysselsättning och pengar på banken. Typ.
Jag längtar otroligt mycket efter att arbeta.
Struktur på mina dagar och möjlighet att spara pengar till resor, fina saker, dyra böcker.
Jag är trött på studentekonomin. Sällan tänker man väl så mycket på pengar som när man nästan inga har.
Kanske göra något av sociologin och kulturvetenskapen. Forska? Det hade varit fint.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Håller med om allt! Ibland slår det mig att det finns folk som kan gå in i en matbutik och köpa på sig exakt vad de känner för, inte börja bråka med sig själv i huvudet om man verkligen FÅR unna sig soltorkade tomater! Typ.
Tänk dig för nu! Sociologiforskare forskar ju i mänsklig interaktion på grund av att de själva inte förstår sig på den. (Åtminstone om man ska utgå från min vän, doktorn i sociologi).
Plus forskning tjänar man verkligen inga pengar på. Kanske ev. efter tio-tjugo år om det gått bra.
De som har pengar till allt vet inte hur lyckligt (?) lottade de är att inte behöva tänka både sju och sjutton gånger innan de handlar det där lilla extra. Fast samtidigt, de tunga åren som studenter och småbarnsföräldrar, extrajobbande och öresvändare tror jag ger oss en bättre möjlighet att uppskatta det vi får när vi börjar arbeta "på riktigt". När vi väl har löner som gör att vi inte behöver tänka sjutton gånger när vi vill handla den där lite dyrare osten.. Det är mitt pepp för att orka med vissa dagar i student ekonomins svång grepp. Tänk vad rik man känner sig när det finns en extra tusenlapp över en månad, tänk när det är tio lappar över ;-) Fast, vad är pengar, egentligen..
Jag slutade plugga för ett par år sedan och jobbade och hade helt okej med pengar och nu sen mars är jag intern och har det snäppet värre än en student, men jobbar mer än heltid.
Åh gud vad jag skulle vilja ha pengar. eller bara en riktig lön. åka iväg till Prag över helgen bara sådär.
va KUL det kommer bli när du är cool prisbelönt journalist och det står ms muffin på en massa artiklar! då kommer jag ba "asså jag KÄNNER henne!" och alla ba "jaha, hur då?" och jag ba "eh, asså jag läser hennes blogg..."
hehe.
johanna: Ja precis. Jag är så jäkla trött på det där. + att jag alltid har lite dåligt samvete när jag köpt för många "lyxiga" saker. csn alltså. vilken lyxliv!
ron obvious: haha.. är det så! ja kanske. men jag tyckte att det var skitkul med sociologi och hade gärna läst d-kursen (eller vad det nu heter nuförtiden) i alla fall.
karin: ja, det var mest en fantasi. jag gillar att skriva, researcha och har liksom vant mig vid ett lite fattigt liv så allting som är över typ femtusen i månaden är rikedom för mig.
liw: nej, man får verkligen en annan känsla för pengar när man inte har så mycket. när jag arbetat i stället för att plugga har jag känt mig stenrik och då har jag ändå haft skamligt låga löner.
burgschki: ja precis! gå på impulser skulle vara enklare med lite mer pengar. kunna resa oftare och inte öht tänka så förbannat mycket på ekonomin.
emster: hahaha.. ja så blir det nog inte men jag lovar att du får säga att du känner mig på riktigt då. känns ju lite så. har ju nästan mer kontakt med vissa bloggare än vänner i riktiga livet.
Skicka en kommentar