Jag tror att jag just nådde höjden av lathet. Jag kände kaffehuvudvärken. Insåg på en gång att koka kaffe det orkar jag sannerligen inte. Så föll mina ögon på termosen i hallen. Full av kaffe med mjölk jag kokade imorse för att ha med mig till skolan (de ockrarna tar tio spänn per kopp blaskigt kaffe). Jag hällde ut lite i vasken. Det var fortfarande varmt. Jag tog en kopp, jag hällde upp det tretton timmar gamla kaffet och satte mig i soffan.
Ståltermos. Vilken grej!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
ÅÅÅHH! Jag bara måste få veta vad det är för märke på den termosen! Joakim önskar sig nämligen en termos som "är sjukt bra & håller värmen hela dagen", en av få grejer han faktiskt vill ha i år :)
& ja, självklart får man tycka synd om sig själv när man är sjuk. Krya på dig!
Det är bra, ta vara på resurserna :)
Tinalinatiny: Haha.. jag tror att vi köpte den på Ikea en gång. Om jag inte minns fel!
Jonna: Ja det måste man. Det var ju en politisk akt det här när jag tänker efter.
Skicka en kommentar