Fredagsavslut:

jag är dödligt trött.

Tydligt tecken på det är att jag de senaste veckorna/månaderna stört mig på allt och alla (nej, inte alla som i alla men för många och för mycket). Folks sätt att prata och hur de beter sig mot varandra. Inte stört mig på fint. Men stört mig på småskit. Borde låtit det rinna av bara. Men det gick inte. Sån energi finns inte kvar. Högstadiementaliteten och uteslutningsmekanismerna gör mig kräkfärdig. Samtidigt känner jag mig tacksam för att jag är äldre nu och står utanför det i det här fallet. Ser det hända och tar upp det med läraren. Vuxna människor. Jävla skitmänniskor ibland.

Så nu avslutar jag första jullovskvällen med att somna jämte min M medan han ser något skräp på TV3play. Det är det mest avslappnande jag vet. Ligga i sängen och somna med våra ben ihopslingrade och lågt prat från datorn.