jag blev dyngsur när jag stod och väntade på s:et ochM som åkte rutschkana. Så nu är det andra ombytet. En byxkjol jag köpte i tron att det var en kjol. Rea. Så klart. Sedan Tino kom är det så klädinkõpen gått till. Rafsa ihop något snabbt från någon stång med billigt krafs jag egentligen varken behöver eller vill ha.
..
Den grå tunikan med hål i ärmen som åkte på åker nog ut nu. Urtvättad, trist och sönder. Strumporna har någon bara vräkt ner i lådan i garderoben utan ihop-parning. Det är för övrigt kanske något av det tråkigaste som finns: para ihop strumpor.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Det är urtrist att para ihop strumpor. Jag har slutat med det och köpt enfärgade bara, i samma modell...blir enklast då...
Åh vilken dröm! Så vill jag också ha.
Skicka en kommentar