måndag 29 november 2010

Skönt.

Häromdagen svarade Linna Johansson på ett gäng frågor. Ett av svaren gjorde mig skitglad. För att den där egenskapen hon pratar om saknar jag helt. Jag är inte bra på att bara babbla med vem som helst och vara så där härligt socialt gångbar som vissa är . I grupper jag inte känner mig trygg i blir jag tyst. Knäpptyst. Det har så otroligt många nackdelar att det är skönt att höra om en annan sida av saken.

Vilken är den mest överskattade talangen?
Konsten att samla på sej massor av vänner, vara populär, ha ett ”stort nätverk”. Människor som har det är i allmänhet skittråkiga och är så vana vid att anpassa sej till olika sammanhang att de knappt själva vet vem de är. Det går inte att prata med såna människor, jag föredrar alla sorters blyga, socialt missanpassade människor framför såna som är helt övertygade om de ”kan” folk. Det kan de inte.

8 kommentarer:

Hanna sa...

håller med!

Kulturkoftan sa...

Heja de missanpassade!

sandralinnea sa...

Som socialt missanpassad tyckte jag det där var ett väldigt fint svar.

sonja sa...

får mitt hjärta att slå ett extra slag!

Fröken Sverige sa...

Gilla!

Helena mitt i smeten sa...

Instämmer!

Josefine sa...

Fler missanpassade!! :)

Bulan & jag sa...

Och tänk att det skulle ta så lång tid att acceptera det. För sig själv alltså.